Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 2. Nat Turner 1831; slafägarnes vrede mot Garrison och hans »Liberator»; det första antislafverisällskapet; dess program; prästernas motstånd; abolitionistskrifter; John G. Whittier; Lydia Maria Child
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men oaktadt allt motstånd vunno abolitionisterna fler och fler vänner bland
alla samhällsklasser — och gifvetvis också allt flera och bittrare fiender, hvilka
snart, såsom vi i det följande skola visa, förvandlades till våldsamma förföljare.
Innan »The Liberator» var ett år gammal, hade icke mindre än 25 periodiska
tidskrifter eller tidningar slutit sig till dess program. Och samtidigt utgaf Whittier
sin »Rättvisa och Allmännytta», ett allvarligt, varmt och vältaligt väckelserop till
hans landsmän till fördel för dessa förtryckta millioner, hvilka voro dömda att
förgås, som vore de oskäliga djur, och hvilkas blod kom öfver nationen.
Whittier är ej den ende af Nordamerikas skalder, som låtit sin penna föra
de svartes talan; Bryant, Lowell och Longfellow hafva äfven ägnat den stora
frihetskampen några af sina bästa dikter. Men Whittier gaf denna sak hela sitt
varma hjärta, sitt glödande diktarlynne, sin ära och sitt rykte, sin världsliga
framgång och hela sitt lif. Whittier är slafvens, den svarta föraktade rasens diktare
— därför blef han ock af sin samtids mäktige hatad och föraktad.
 |
| John Whittier. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
