Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 17. John Brown och angreppet på Harpers Ferry 1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17.
John Browns angrepp på Harpers Ferry är en tilldragelse, som gått världen
rundt och som blifvit högst olika bedömd*. Somliga omtala upphofsmannen
därtill med djup rörelse såsom martyr och hjälte, andra anse honom vara snart sagdt
en vanlig bandit, dock icke drifven af själfviska syflen. Högst få hafva om hans
tilltag tallt en någorlunda sansad och tillfredsställande dom; de flesta förneka hans
afsikt att väcka ett slafuppror. Detta torde dock vara fullkomligt utom allt tvifvel.
Huru som helst slår hans namn i förbindelse med en af de mest dramatiska och
ryktbara tilldragelserna under denna tid och bör ej förbigås med tystnad. Men
för att kunna förstå Browns handlingssätt, måste man också något känna till
hans personlighet och föregående lif.
John Broicn var född i Konnektikut år 1800. Hans föräldrar voro puritaner.
När han var fem år gammal, flyttade de till Ohio, som vid denna tid var en
fullkomlig ödemark. Här, i de stora skogarne, växte han upp till en kraftig, men
grubblande, något opraktisk yngling, som rastlöst ägnade sig åt olika yrken, men
misslyckades i allt. Efter att hafva försökt sig på litet af hvarje köpte han ett
landområde i en bergig trakt för att där grunda en koloni för fria negrer. Han
hade nämligen från sin allra första ungdom uppfostrats till ett fanatiskt hat mot
slafveriet och växte upp i full öfvertygelse att vara af Herren utsedd till den svarta
rasens räddare. Hans negerkoloni gick dock om intet, liksom alla hans öfriga
företag.
Två gånger gift, hade han haft nitton barn, af hvilka eifva lefde, när
Kansas-Nebraska-billen 1854 kastade landet i så våldsam strid. Fyra af hans söner slöto sig
genast till fristatsemigran terna i Kansas; flera andra kommo senare. När
{^räns-röfverierna utbröto, begaf sig äfven John Brown dit, försedd med vapen och
penningar från Norden. Med sina söner som stamtrupp bildade han ett band af tjugu
stycken äfventyrare, och hans namn blef snart en skräck i detta guerillakrige
laglösa dagar. Han begick lika afskyvärda mord på fredliga personer tillhörande
slafpartiet som någonsin dettas värsta afskum mot fristatsmän **. Under dessa strider
förlorade han två söner, hvilka icke, såsom vanligtvis uppgifves, blefvo mördade;
cn tredje däremot, som blifvit tillfångatagen, dog af den grymma behandling han
undergick i fångenskapen. ’
Af allt detta framgår, att han var en man med kraftig vilja och stor energi,
med ett sangviniskt och fanatiskt temperament, med obändigt fysiskt mod — men
med mycket ringa grad af klokhet; trång var han samt i det hela intellektuellt
obegåfv^d. Han var djupt gripen af skildringarna om gamla testamentets hjältar,
hvilka han tog till förebilder äfven däri, att han likt Abraham utan tvekan offrade
sina barn. Det mest framträdande draget i hans karaktär var religiös fanatism,
* Se Bryant and Gay;: A populär h!stonj of the United States, vol. IV, pag. 430 o. f.;
Nicolay and Hay: Abraham Lincoln, vol. II, chapter XI; Henry Wilson’: Rise and fall of the
Slaccpou er, vol. II, chapter XLV; James Redpath: Life of John Brown; James Freeman Clarke:
Antislacery Days, pag. 150—162; Frank Sanborn: Life and Letters of John Brown, m. 11.
•* Se t. ex. Frank Sanborn : Lifejand Letters of John Brown, pag. 203—264. Detta arbete
4orde vara ett af de tillförlitligaste af alla dem, som behandla John Brown.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
