Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VI. I anarkisternas kula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| VI. |
I anarkisternas kula. |
Notarien hade gått till sängs, men i trots af tröttheten
efter dagens ansträngande friluftslif ville inte
sömnen infinna sig. Han vred och vände sig och
dessemellan svor han öfver bäddningen.
— Jag ger mig tusan på, utbrast han högt, att
Majblomskan har sitt potatisförråd just i den här
soffan och att hennes slyna till dotter bredt lakanet
direkt på potatisen.
Och under det han låg där och våndades kommo
nedslående tankar beträffande lösningen af den
uppgift han företagit sig.
— Brefvet har fört mig på villospår alldeles som
aftrycket på läskpapperet. Kurt fins inte i
gårdsbyggnaden. Det är omöjligt att han, därest han
funnits där, skulle ha undgått min vaksamhet, synnerligast
som han förbundit sig att inte hålla sig innelåst
utan vistas ute minst tre timmar om dagen. Han
måste således ha gått ut och in. Och någon gång
skulle jag väl då ha sett honom under dessa dagar.
Flickan, som berättade mig om den reslige karlen,
som hade mörkt skägg och såg ut som en fin herre,
har jag trott allt för blindt på. Resliga karlar med
mörkt skägg är det inte ondt om och det har mycket
väl kunnat vara en söndagsklädd, bättre arbetare,
som motsvarat hennes begrepp om en fin herre.
Naturligtvis skulle jag förhört henne nogare beträffande
hans utseende. Det duger inte för en detektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ccaamat1b/0076.html
