- Project Runeberg -  Ungdom. Komedi i fem akter /
59

(1881) [MARC] Author: Henrik Christiernsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten - Åttonde scenen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59

TRUU880K. Det. var således inte nog, du eländige,
med ett af mina barn? — du ville förstöra tvenne?

oi.ga (stiger fram). Tre, pappa, jag är
också här!

en bistian {likaså). Hos mig, min bror, det bör
lugna dig!

TiionssoN. Hvad vill det säga? Hvad göra
ni här?

oi.GA. Vi hafva kommit hit af egen fri vilja
för att bevisa Valter vår aktning och vänskap.
Han hade anledning att fordra det af oss.

Thorsson. Mycket rörande! Och det är du,
som lånar din bostad till sådana möten, som tillåter
dina brorsdöttrar, att på ett sådant sätt
kompromettera sig med en ...

Christian. Seså, seså! Här är intet möte på
förhand aftaldt, och hvad Valter beträffar, går jag i
borgen för hans heder som för min egen. Behöfver
du några vidare förklaringar, så framställ med lugn
hvad du har att säga. Till en början vill jag veta,
hur det hänger ihop mod Ivars resa.

Thorsson (lager ett bref ur fickan och räcker honom).
Se der! (Christian läser det tyst med stigande
förvåning^ Den otacksamme, vanartige pojken! (till Mary.)
Hvad vet du om hans beteende? — Svara! — men
inga osanningar!

mary. Jag har aldrig ljugit, pappa! Genast
vid vår hemkomst från landet i höstas förtrodde Ivar
mig, att hans ställning var förtviflad. Jag had
honom då upprepade gångor utan framgång att anförtro
sig åt dig, som var så god mot honom. Slutligen,
dä jag hördo honom säga, att han, om han fortsatte
dot lif han förde, skulle blifva en förderfvad
menniska, väckte jag hos honom tanken att resa, att
genom en nyttig verksamhet i främmande land söka
återvinna den sjelfaktning, han sade sig för alltid ha
mistat. Nu har han följt mitt råd, efter hvad jag
hör, men har inte sagt mig något derom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 18 12:51:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cchungdom/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free