- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
XXVII

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— XXVII —

hvilka de orimlig-aste och de mest motstridiga
berättelser voro i omlopp. Hvardera beskymfades de såsom
främmande nationer — oftast, endast med öknamn;
utan att dem i sjelfva verket kunde något i sak
förevitas. Tvertom nödgades man, detta oaktadt, tillerkänna
dem, hvardera, högre kunskaper och vishet; hvilket, om
deras språk och litteratur icke för oss vore förgångne,
troligtvis skulle deraf besannas.18)

ord, till ljudet, tyckes nog mycket närma si g benämningen
Hamer. Det är besynnerligt att detta folk, som, med
Egyptiska nationen, täflade om hvilketdera folket, ursprungligen,
varit det äldsta, som besegrade Fliilippus, och nedgjorde
Alexanders härar, som satte en gräns för verldsinkräktaren
Cyri planer och-eröfringar, för hvilka han, hos dem,
plig-tade med sitt lif och en förlust af 200,000 Perser, som
uppsatte Phrahates på Parthiska thronen, och som framträngde,
med sina segrande vapen, ända till Egypten —att detta
folk, som bebodde och innehade nästan en hel verlsdcl, är i
historien så okändt, sft insvept i en mystisk skymning, att
man derom, liksom 0111 deras språk, litteratur, m. m. känner
nästan ingenting. Groflemmadc, med guligult hår,
berömdes de för sina rena seder, för sin stränga kyskhet, för sin
gästfrihet, och sina goda naturanlag: liksom de, å andra
sidan, utakrekos för sin grymhet och sina råa ptägseder.

18) Så mycket än det såkallade Thusse- eller Jätte-slägtet
(Jotarne) i allmänhet afskyddes och hatades af Åsarne,
såsom ett folk, det der icke blott alltjemt stod med dem i
öppen fejd, utan hvilket, till sin börd, äfven härstammade icke
af vanliga menniskor (menskir menn), utan af ett eget
troll-slägte ; så mycket ärades och högaktades de likväl, å andra
sidan , såsom ett äldre folk här i Norden, begåfvadt med
en högre vishet, och större kraft, än andra dödlige; och
voro de isynnerhet utropade för den botande, helande, och
välgörande, verkan de förmådde åstadkomma genom sina
såkallade Biarg-runor (Troll-sånger: (oibtcitn). Ja de
förnämste af Asiirnes egna Gudar och Konungar måste, enligt
sagan, för att äga ett så mycket större inflytande, om ej på
fädernet, så åtminstone på mödernet, härstamma från dessa
Jotar, hvilka, i allmänhet, spela en liufvudroll i Nordens
äldsta Historie ; hvilket ingalunda varit fallet, om de
verkligen varit så okunnige och föraktade, som man å andra
sidan, till följd af ett gammalt inrotadt folk-hat, ville
beskylla dem. Enligt Åsarnes egna traditioner, förvarade t
deras myter och sagor, härstammade Odin sjelf, icke blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:27:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cctfinnar/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free