- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
XXX

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— XXX —

riges största Krigare, Statsmän, Skalder,
Vetenskapsmän, m. in. varit nrsprungligen Finuar, utan att inan
numera, hvarken af deras namn, eller af andra om dem
efterlemnade underrättelser kunnat, om ej händelsevis,
sluta dertill. Mycket af hvad som i Scyihernas
lef-nads-omständigheter förekom Grekerne sällsamt, och
fästade deras uppmärksamhet, gäller ännu om
Finnarne,30) att förtiga många andra, lika så märkbara som

landsmän, att om cle tilläfventyrs någnng&ng till dem
återvändt, de då icke mera blifvit af dem såsom sådane erkäii le,
utan stundom till och med till lifvet straffade; hvilket t. ex.
var förhållandet med den af Plutarchus och Herodotus så
mycket berömdaAnacharsis, Scylen, m. fl.; under det
andra åter, som ströko kring land och riken, gjorde sig kända
för sina svartkonster, hvilket t. ex. var berättelsen om
Aba-kis, och dess förtrollade pil. (se Plato. Charm. p. 485.
Strabo, m. fl.; jeiuf. DeliriusL. IV. disqu. Mag. c 2. q7.
p. 419). l)uck saknas icke exempel |iå dem som äfven i
sin hembygd, gjort sig allmänt kände och berömde, såsom
t. ex. den gamla skaldefadren ORPftgus ; hvars sånger, ined
afscen le å deras förtjusning, skildras likt vår Väinamoises.
Väl hafva alla dessa män, som det tyckes, antagit eller
erhållit Grekiska namn; ehuru då och då äfven framsticker ett
Scythiskt. Märkvärdigt är det likväl, att liland de fyra
äldsta Scythiska namn, hvilka anföras af Herodotus, träffar
man 3, hvilka icke blott till ändelsen, utan som det tyckes,
till hela or.let, synas vara rent Finska, ja så lika våra ännu
brukliga gamla Finska slägtnamn, att de knappt ifrån dem
kunna urskiljas; nemligen: Leipoksain, Arpoksain, ac\\
KoLnL-sain. Äfven det fjerde, som i Accsativus skrifves Tnrgitaun,
torde i Nominativus hetat Targitain: ej olikt familjenamnet
Tnvkwinl ’ -

20) Visserligen bestå dessa underrättelser, hufvudsakligast,
endast i små partikularitoter och bagateller; men det är ofta
man af sådana, som det tyckes, obetydliga omständigheter,
kan leta sig fram till bevisen äfven för större sanningar,
derigenom att man följer de förra med uppmärksamhet. Så
t. ex. anmärkte Grekerne, liland annat, att Scytherne, till
sin beklädnad, äfven brukade begagna sig af trädens fibrer
(barkens inre hinnor). Om man härmed haft afseende på
derå» skoplagg, så tyckas, än i dag, Finnarnes roirfut
(näfverskor) och Tscberemissernes m. fl:s bast-skor,
gjorde cltcr aamuia rnudell, icke motsäga detta, ed mycket mia-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:27:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cctfinnar/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free