- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
10

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 10 —

att den Romerske Skribenten tecknade om dem;
"securi adversus liomines." *) Samt, atl de vidare
voro skyddade emot gudar nas tnakt, i anseende
dertill alt de j:o ej hade en så porös ocli
svafvelbun-den jordmån som Ilalien, (hvarigenom
jordbäfniu-gar kunde befaras), 2:0 alt blixt, torka och
sjukdomar icke härjade deras land; och 3:o hade <le
ingen säd- 2) eller vin-bergning, som kunde slå dem
felt, — derföre skref Historietecknaren om dem;
"securi adversus deos." Denna lycka, säger förf.
(sid. 11) vederfares oss ännu, och räknar, bland
våra förmåner, "skärfulla stränder" (?) samt slutar
med atl säga: "för oss blixtrar det sällan, och
sjukdomar äro rara."3) Allt delta förutsätter alt Tacitus
hade en noga kännedom ej blott om landet ocli
dess läge, utan ock om klimatet, solsken, blixt och
torka, — köld och frost likväl undantaget.

1) Det tyckes som man här
velat lämpa på Finnarne, hvad
Tacitus i 35 Kap. säger inn
Cliau-ccrne: »quieti secretique , nulla
provocant Leila, millis raplibus
aut latrociniis populantur.« Det
heter deremot, tvertom, om
Finnarne, med afseende å Venederne,
som voro deras närmaste
grannar : quidquid inter Pcucinus
Fcnnosque siharum ac montium
erigitur, latrociniis
perer-ra/it. (scil■ Venedi). Dessa
roffåglar, på ena sidan, och
Svenskarnes krigiska grannskap, på
den andra, tyckes bevisa att
Finnarne , åtminstone i detta
afseende, ej lefde så securi soua man
föreställt sig.

2) Denna uppgift skola vi läng-

re fram komma att vederlägga,
och vela blott här anmärka, aft
åkerbruket gifver den säkraste
vinsten, der det något så när kan
idkas, och rikeligen belönar bude

arbetet, tiden och fliten — äfven
om det ena året skulle gifva
mindre skörd än det andra. Det
är jagt, fiske, handel och
härnad, som af allt är måhända mest
beroende af lyckan.

3) Äfven denna Bilmarks
förklaring, så misslyckad den i sig
sjelf är, har icke engång den
förtjensten att vara hans egen,
ty den finnes redan förut
framställd af andra, t. ex. af Pichena,
i dess förklaringar till Taciti
Opera. Amstelodami mdclxxii.
T. II. p. 6!M>, not. 5, der det
»nu Finnarne heter: »In fccda
e/iim paupertate, securi
adversus raptores furesque agebnnl,
quibus ni/til quæstui apud eos.’:
lit dum agriculturæ non
stude-bant, securi etiam era ut
adversus deos, itl est, adversus
grandi/tes, ac tempestates,
ceteras-qtte cæli injurias, quæ segetes,
atque om/tes alios terræ fricctus
aliquando destruerc solent.» &c.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:27:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cctfinnar/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free