- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
27

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2*

klagade silt oblida o le i ett främmande land,
suckade ban mest deröfver att han varit tvungen att
mala sad (på handqvarn) och plöja jorden;1)
svsslor, hvilka hvardera tillhörde könet, hvars lotl,
hos alla vilda folkslag, är näst trälens.

Att Runan är urgammal, ocli
fullkomligt öfverensstämmande
nied den allmänna opinionen,
lie-styrkes deraf att de flesta
verser, eller rader, lösryckta från
det hela , ännu i dag, Månd de
åldei stigna , tjena såsom gamla
godkända ordspråk. Äfven
Tacitus tyckes, i detta fall, hafva
något så när känt folkets
karak-trr, dä han om det, i 14:de Iiap.,
säger, generellt, med afseende å
åkerbruket: "pigrum quinimmo
et iners videlur sudore
acqui-rcre, quod possis sanguine
pa-rttrc," hvilka sednare ord, dock
niera äro tillämpade på dem som,
medelst krig ocli härnad, sökte
lefva af rof ocli byte.
Märkvärdigt är det likväl, att äfven de
gamla Götherne skydde
åkerbruket; deras lära gick ut på
att lefva nf krig och
vikingafärder. På samma sätt tyckes
förhållandet hafva varit äfven
med åtskilliga andra nationer.
Så t. ex. var det äfven enligt
Judarnes dogmer, anförde i
Talmud, Tract. Jevammoth, fol. 53.
Col. 1, der det heter:
"åkerbru-"ket är den sämsta handtering;
"deremot är handeln den bästa;
"ty den som i handel har 100
"gyllen, kun alla dagar äta kött
"och dricka vin, då deremot den
"som på åkerbruk nedlägger
"samma summa, måste åtnöja
"sig med rötter och grönsaker;
"samt nödgas ändå mycket nog
"’gräfva ocli arbeta." Hvarefter
det vidare härom heter: "Så ock
’’emedan man aldrig sett något

"djur, eller någon fågel, flen der
"handtverk kunde, och ingen
"hjort den der fikon torkade,
"intet lastdragande lejon, ingen
"räf, den der krämare var —
"alla nära de sig utan smärta
"och arbete, oaktadt de endast
"äro skapade till vår tjenst —
"hvadan ock billigt är, att Vi
"(Judar) nära oss utan möda,
"vi som endast äro skapade att
"tjena Gud;" (Jcmf.
Judendomen framställd ur de Rabbinska
skrifterne, ni. ni. p. 40), hvilken
lära tyckes öfverensstämma med
Lukas, K. 12, v. 24. Om man
nu härmed jemför de gamla
Grekers åsigter , som , i
Arkadien, i det idylliska lierdelifvet,
idealiserade sin lycksalighet,med
hvad de berättade om de
norna-diska Scythernes sällhet,
besjungen redan af Homerus ; och med
hvad Bibeln lär om Abraham,
Isaak och Jakob, med flere
andre af de förnämsta bland
folket, hvilka vallade sina hjordar,
så synes alla dessa gamla
folkläror, liksom sammanstämmande
intyga , att menniskan icke var
skapad till arbete; men atthon,
efter sitt förlorade Edén , sjelf
dertill liksom förpligtat sig.
(Jemf. Olava, 1 D. s. 19).
1) Han sjöng härom:
Olin orjana 2Biri>i|ja,
3)alrpelin pofanon moafëa,
^Hat eurrrøn, paniut jaufyon,
2linu EiiEutin Firoiü.

Äplwin ofrat (Suomenmoatle,
ZBiffai|Tn 2Bicon ff [dite.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free