Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
pas; och hinder någon olycka, fast efter tio år, så
tillskrifves det honom och den förbannelse som
hvilat öfver huset. Men dem åter som hvila honom,
iugifver han det bästa hopp, och lofvar väl tiofaldt
fördubbla derns lycka, med boskap, rikedom, m.m.
ff or t un as a I lenas spe ■versant). Derföre
uppsökas och efterskickas desse kloke män 1) ofta på
otroligt afstånd, och betalas hederligen , under fri
traktering och förplägning. De som ej hafva råd
till en sådan omkostnad, besöka dem sjelfva, ofta på
ett alsiånd af hela 20 till 00 milen.2) I följe häraf
1) I Finska språket,
förekomma dessa liexinakare under
åtskilliga olika benämningar , allt
efter de särskilta nuanserna af
deras verkningssätt och förmåga;
såsom t. ex. 2Bii|’nor, Xietnjnt
(vise män,underkunnige), Dloijot,
2i>cl0ot(trollkarlar), Soibiiot
(besvärjare) , Ciiiiiojat (klununare,
tjusare), Sinfiàt (andeskådare),
jaifurit (hexmästare), Jiatefn-t
(skadare, afundsinakare), Puotf<
Fnrit (qvacksalvare) , ftueljarit,
go(ri>unr (gällare), ’Sen-fafp nja t
(blodstämmare), j[nfoMuiebet, mprs
tijflimefiet, poppa inielici
(liuxpux-niakare), jta!)tojat(siare), L’ufiat
(läsare), m. m. 1 sammanhang
härmed, tro vi oss, såsom något
anmärkningsvärdt, böra nämna:
stt hvad som, hos andra
nationer, anses såsom någonting
föraktligt och nesligt, nemligen att
lastrera hästar, detta anses hos
de Finska folken såsom
någonting stort oclifiirtjenstfullt;
hvarföre ock de fleste af deras så
kallade trollkarlar äro c jr
pro-fesso hästgällare, liksom
desse sednare, alltid, till
professionen, äro trollkarlar. Till
detta yrke hörer icke så
mycket konsten att verkställa sjelfva
operationen, som icke mer att
dervid uppläsa alla degaldrcr och
besvärjelser , som skola hela så
väl brännsår som jenisår, — men
framför allt de ord, som härtill
skola inviga sjelfva knifven.
Skall man riktigt vara mästare
i konsten, tillkominer det äfven,
att — icke genom rep och
handkraft, utan — endast genom de
magiska orden binda djuret,
eller göra det späkt och orörligt;
ja till och med att åstadkomma
allt detta i dess fria, naturliga,
stående ställning. Besynnerligt
nog, omnämner redan Strabo i
?:dc B., 4:de K., §. 8. såsom
någonting eget, och singuliert,
hos alla Scythiska och
Sarma-tiska folkslag , att de nemligen
brukade vallaka sina hästar,
för att derigenom tämja dein, och
göra dem mindre ystra; hvarvid
han anmärker att deras hästar
väl voro sinå, men ihärdiga och
bångstyriga: "fåiov öt t 5
^r.v&ixs v.ai TS SaQ[icitwa
jtuftoq t&vssj to töq 171 ti8q
éy.rt/ivtip fimfidtiag yüqiv,
f-U/.QOi f.dv yég tia tv, ogeh
dt ocpoåQa y.ul åvGTTfiö-etc."
2) Man liar exempel på folk
som vandrat allt upp till Lapp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
