Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S7
att man förstämmer all lians husliga lycka och
trefnad, att t. ex. hästar störta, och boskapen dör, med
ett ord, att allt vantrifves och trånar bort. 1) Eller
livad som är ännu vanligare: man stämmer björnar
och rofdjur på hvarandra, 2) och — härom finnes
det mångfaldiga berättelser. Det vore väl ej
underligt, om i ett land der det finnes slora skogar,
äfven funnes inånga björnar. Äro emedlertid båda
ovännerna trollkarlar, så låta de del stackars d]uret
springa sig troil från den enas bobkapsdrift lill den
andras, utan att den dock pä någotdera stället
förmår göra sin skyldighet, eller lättare: visa sitt na-
briider, fallit i emlera tillståndet.
Orh har man älven andra, kanske
lika mänga, exempel, att ile af
andra hcxmästare blifvit botade.
Hj under derföre om redan Feth.
Claudius säger: "De (Finnarne)
bedrifue oc somme mcgen
ar-rigbed rnet dcris troldum, sa»
at den ene skjuder eller
sen-der sin (iao (d. v. s. sitt
trollskott) i et meniii-,ke, oc en
auden bider den ud igen , oe
diifne deris lust met
inenni-sken at plage oe bekomme
hans gods oc penninge
derför." (Sid. 134).
1) Besvärjelse-formeln börjar:
"Xuo fptfij ininun fotiin,
Juo outo toi|een toloon !
Xup IpFFi) minun Fotiin :
Särö farmen Faiitojaia,
Jufjafr’ maijoit iintajota !
£111; outo toi|een toloon:
J)Ffi Fijprii fi)tfi;öfeeii,
2)F|7 n’Dajaiin roaflFfoa !
SeFin rainnHe rouroerFoon,
3»t’ ön nuorin nofletrnrøo !
Garroef fontaljan foroitaF,
*f)àntä pitFin permannota!" &e.
Det linnes ingen besvärjning
hvartill de ej , jemte de andra
vidskepliga upptågen , äfven
hafva en så kallal trollsång,
eller be s v ä r j el s c - fo r m el på
rerg , att tillgå; som må vara
ett bevis hvad magisk verkan
sång och musik fordom måtte
hafva haft på Finnarne, då
förutan dem, intet ansågs kunna
göra sa starkt intryck på deras
sinnen. Enligt Cicero, hade
deklamation och skansion af en
vers, ännu i sednare tider, nästan
»anima verkan på Romarne.
Hvad de Finska trollsångerna
angår, uppläsas de numern
ganska fort och otydligt, hvilken
förändring de tyckas hafva
undergått vid Påfve-tiden, då
munkarne slabbrnde sitt "Pater
noster" och "Ave Maria" i de
Finska öronen.
2) Björnstämningen begynner
vanligtvis med följande formel:
"JTou|eF Fonlio Felo|la,
£eI;niä-,fi)Bjä [irteftnflrj,
jpieFajla f)Ctooi|"ei|:fl)6]ä,
DtppaFofta roitinnuEoura !
Tiuufc Fnrbu FnnFafiafto,
Äarroasfjnfju botim-^e|la,
3I?iija|ta tpifjanen Piga !
JriaFo tieflä poiffipuotin,
3Iiu|la mieljen IjaFFopma;
EiiFuFoon liljai* fijligäis,
fiäpFöön Fijöri fainatoøaiä " &c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
