Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 52 —
"Finnekonst, seden kom jeg til desse to Finner, som
"ere mest konstrige ofuer ald findmarken.....
"Naar de blifue vrede, da skjelfuer jorden under
"dennem, oc hvad lefuendis Djur, da kommer for
"deris Öjen, ma styrte ned ligesom det vaare dödt."
Detta kan vara tillräckligt att visa, det deu
Finska folkstammen, så langl den Nordiska Hislo.
rien någonsin sträcker sig, och redan i de äldsta
häfder, der detta namn förekommer, visat sig
så-6om ett folk, det der stod i nära förbund med hin
håle. Vi skola snart äfven få se alt denna Nalion
var lika mycket härföre beryktad — såväl i vestern
som i södern; och att Romerska och Grekiska
Historieskrifvare fullkomligt instämde i aili hvad de
Danska och Norska Krönikorna berättade om dem.
Redau Spanioren Pomponius mela, som lefde
ungefär 40 .år efter Chr. säger om inbyggarne i
Thule — och hvilka desse voro, skola vi längre
fram få se — "Graiis et nostris celebratæ
car-minibus.* *) Att desse Nordboer eller Thuleboer
varit beryktade såväl för de natur-fenomen solen
här företer vid solståndsliderne, som för de många
vidunderliga Jätte- och Fé-sagor, som om dem
förspordes, och hvilka med ryktet llögo verlden
omkring, utsmyckade genom Skaltlernes fantasier,
intyga äfven andra af forntidens Historiker. Tacitus
sjelf tyckes endast hafva omskrifvit dessa Pomponii
är Finskt, inser hvar. Detta
hindrar dock icke att det ju ej
derföre ursprungligen kan hafva
en finsk upprinnelse. Skulle det
derföre vara oss tillåtit att gissa
oss till det rätta namnet, i
anledning af det sätt hvarmed
Svenskar och Danskar vanligen
barbarisera och råbråka finska
ord och benämningar, och
hvarna nan ännu i sednare tider t.ex.
i Fernow» Beskr. öfver Werml.
p. 528, finner flerfaldiga bevis,
så skulle vi vara höjde att tro,
det man härmed torde kunna
hafva menat Muttilainen, en
gammal Finsk slägt, som ännu
lefver och är ganska talrik.
1) Se 3:dje Boken af hans
skrift de Orbis situ. Frankfurt
1700, p. 348.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
