Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
07
hvarvid man redan fästade sig vid hlolla namnet,
få att en Fiune och en trollkarl kommo
ungefär på ett ut, likasom svarlkonst och trolldom i
allmänhet voro kände under namn af Finnekonst. ’)
Delta liar varit förhållandet ej blolt på dessa
sednare sekler, utan fast mera i äldre tider, *) då
Galler, Franker, Romare och Greker härom vetal
nå-oot att förlälja. Detta aili hafva vi bevist, och alt
delta rykte sträckt sig ej blott till Christi tid, utan
derutöfver; 3) samt att detta gällt ej blolt om Fin-
qvens , att nemligen Porthan 7
pr tillförene, eller år 1782, pre
liderade tör ett akademiskt
spe-cimen, utgifvit af Chr, E,
Lenc-quisT, under titel; de
supersti-tione veteruin Finnorum,
theoretici et practica; der han med
niycken sakkännedom, men med
högst inskränkta, motsatta,och
i grunden falska, åsigter, sökte
i 2:ne digra delar bevisa
Fin-narnes afgud ad jrk an (idolomani
och demonolatri), Hvilket för
ginledde christof. Ganander
att år 178}) (således — samma
jir som Porthan, genom en
sednare Dissertation, sökte bevisa
motsatsen) utgifva sin
Mytho-login Feunica, der han
likaledes framställde allt ur en högst
ensidig och oriktig synpunkt.
Dessa åsigter omarbetades, i
■amma anda, af Chr, Joak,
Peterson, i Riga, och infördes i
J4:dc Häftet af J. H.
Rosen-flänters; JJeiträge zur
ge-jiauernKennt niss der e b s t
-nischen Sprache, tryckt i
Pernau 1821, Emedlertid hade
vi redan 1817 (i Sv. Litt. Tidn.
för nämnde år) underkasta t dessa,
af Rühs äfven antagne,
grundsatser, en närmare granskning;
och vid ett noggrannare
skärskådande deraf, icke blott bevisat
det falska och orimliga i dessa
åsigter, utan dervid äfven varit
de förste som, gcnum en
strängare kritik , sökt såväl
vederlägga hans förfelade tolkning,
som lösa den mytiska cykeln ,
hvarigenom vi gifvit klaveH till
helt andra idéer och begrepp,
hvilka ganska otvunget
framställa sig i deras högre, och
således äfven ädlare, mytiska
betydelse; sanningar, hvilka icke
böra undgå hvarje
sak-ocbspråk-forskarc, vid en närmare och
noggrannare undersökning.
1) Se Heims Kringla, s. 56,
59, 87, 292, m. 11, st,
2) Detta intygas äfven af
andre, t,ex. Bur/sus: ,’Lappones
ohm, quam nunc, magicis
super-stitmnibus magis dediti erant s"
ochpjsucERPs: "hoc tempore
minus est ibi incantationum quam
fuit antea,"
3) Vi vela här göra en liten
tillämpning af det vi bevisat.
Efter alla trollsånger och
trollformler, af hvad namn de vara
må, äro författade på Runor
(Run-vers) — ja ej blott
hexe-rier och trollsånger, utan äfven
alla Fabler, Myter, Ordstäf och
Sedespråk (se Dissert. dc
Pro-verbiis Fennicis. XJps. 1818, p.
7) så är klart att Runorne
varit förr till än desse. Eller
med andra ord: att Run-poesins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
