Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Hvad land han härmed menar, vet man icke
bestämdt; men Paocopius från Cæsarea, hvilken,
klara denna luftfart, som man
jned skäl kunde kalla det, lilir
minsann icke sä lätt. Kedan
gubbenErotosthenes tiltsto’1
"ipp-riktigt, att han var villrådig
huruvida man kunde sätta tro till
denna Pytheas’ uppgift; han
betviflade dock ingalunda
möjligbeten deraf: ty som vi förut
anmärkt, gjorde sig de gainle,
redan långt före Pytheas, det
begrepp, att den nord de i östern
tänkte sig, på andra sidan 0111
Svarta och Kaspiska hafven.
skulle sammanträffa med den
nord de i vestern tänkte sig, på
andra sidan om den ännu okända
Germaniska oceanen, utan att
de härvid måhända ens kunnat
föreställa sig det ofantliga
afstånd som äger rum dessa haf
emellan; eller med andra ord,
de trodde alt såvida österns och
vesterns nord vore densamma,
skulle följaktligen, då man på
hvardera stället stötte emot haf
— dessa haf naturligtvis
slutligen flyta tillsammans. Men
buruvidaPytheas verkligen k
unnat verkställa en sådan segling,
eller huru det historiskt sanna
skall kunna förenas ined det i
berättelsen fabulösa, blir för
våra Geografer en dubbel gåta,
emedan de inse sjelfva
omöjligheten deraf. Brehmer söker
förklara det (2:ter Abtli. p. 381)
derigenom attPytheas, från
mynningen af Wcixcln, letat sig fram
till Dons källor (?) och derifrån
sedermera följt denna flod till
dess utlopp, dels gåendes, dels
roendes (?). Cluver (111, p. 128)
ochBouGAiNviLEE (p. 154) hafva
trott att man med Tpuais här
borde förstå Wcixcln. Zeune,
jemte åtskilliga andra bäfva der-
emot velat lämpa detta på D ii n a;
och Mannert (I. p. 75) Ukert
(1. 2, p. 307) ni. fl. hafva
förklarat det Pytheas härmed
troligen menat Elben, hvars
utlopp han endast sett, och, af
o-kunnighet, antagit att den
sammanflöt med Don, så man
från den ena af dessa floder
kunnat segla in i den andra; i
följd hvaraf ban ock ansett dem
ursprungligen vara en och
samma flod , och följaktligen äfven
gifvit dem ett och samma namn.
En märkvärdig förklaring,
hvarigenom den ena
vetenskapsmannen söker nedsätta den andra i
okunnighet, ja till den grad, det
han skulle hafva trott att en
och samma ström hade sitt
utlopp i 2:ne vidt afskilta haf, och
således löpte i tvenne motsatta
riktningar. Liksom de gamle
påbördade Pytheas osanning
för hvad de sjelfve icke begrepo,
eå söka nu de yngre tillskrifva
honom okunnighet, för livad
de icke kunna förklara. Till
en början tro vi oss böra
anmärka, att Pytheas sjelf
ingenstädes, så vidt vi kunnat finna,
talar hvarken om Svarta eller
Mæotiska hafvet, mycket
mindre säger sig hafva besökt dem;
ntan att denna, lika så orimliga
som falska, slutsats är uppgjord
af hans kommentatorer, i
anledning af det här anförda
yttrandet om Tanais, livarmed inan
nödvändigt vill anse honom
hafva menat Don; i följd hvaraf
ock alla de tillvitelser som
Mannert , på grund af denna
beskyllning, gör honom, torde vara
lika så obilliga soui oförtjenta.
Vi kunna äfven här icke undgå
att nämna, huruledes de lärde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
