- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
99

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99

ja till och med hustrur och barn; *) och som de
icke ägde något af värde att förlora, för hvars skull
de ville underkasta sig träldomens och slafveriets
bojor, så förblefvo de städse af främmande
nationer oantastade och obesegrade— med ett ord, de
lefde, såsom Strabo yttrar sig, ett fullkomligt
platoniskt lif, i följd hvaraf de utmärktes såsom de
rättfärdigaste menniskor på jorden, sådana soui
i hela vida verlden icke annorstädes stodo att
finnas!! "dr/.utOTUTdg av&<Jomng, t a c èöuiw yijg ovrag"

Vare detta nog sagdt om Grekerna; vi skola,
för att komma närmare på saken, äfven i det
följande anföra något af hvad Romarne härom vetat
förtälja. Emedlertid torde läsaren redan af det
anförda finna, huru väl Taciti uttolkare förstått att
begagna sig af dessa argumenter, för alt förklara
haus omdömen öfver Finnarne.

Nu är saken’emedlertid den, att Homerus var
en skald, och alt han, såväl som alla stora
skalder, var inspirerad af en hög och Ullig fantasi. Väl

1) Märkvärdigt nog, nämner
Solinus detsamma om
Thule-boarne: "utuntur fceminis
vul-go, certum matrimonium millis"
livarmed man kan jemföra livad
som af Diodorus Sicvl._
blifvit sagdt om Celterne. Äfven
Tacitus, som, flerstädes, pä det
högsta berömmer de
Germaniska folkens såväl rena som
stränga seder—äfven med afseende
å deras ägtenskap, säger
deremot på ett ställe, att ehuru de
allmänt endast ägtade sig en
liustru, brukade likväl någre af
de förnäme taga sig flere;
hvilket synes hafva varit en
qvarlefva af det österländska bruket.
"Quamt]iiam severa i/lic
matri-nionia; nec ullam rnorum
portern magis laudaveris: nam
prope soti barbarorim singulis

uxoribus contenti sunt, exceptis
admodum paucis, qui non
libi-dine, sed ob nobilitatem,
pluri-mis nuptiis ambiuntur." (18 K.)
Enligt Gruber (.Orig. Livnn.
p. 155,178) skall månggifte
fordom varit öfligt hos Estherno;
och ehuru man hos Finnarne
numera ingenstädes Anner spår
hvarken till något slags
poly-gyni eller polygami, så tyckes
likväl ännu ett och annat
gammalt ordstäf liksom antyda
något som kunde syfta ditåt;
hvilket vi äfven anmärkt
ireflexio-nerne till det försök vi gjort,
att med ledning af dessa
ordstäf, bedömma våra förfäders
karakter, seder, sinnelag ocb
tänkesätt, ni. jn., såväl i
sinnliga som öfversinnliga ämnen.
(Se Otava 1 D. «. 178).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free