Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 104 —
ålsküligl om Seytherna; men inllalar mod dof hj,
storiska, som passerat fi ån 5 til! 7 hundra är fcii e
hans tid, äfven det poetiska från Homeri lid; ocli
gör dervid en målning, så behaglig man kan göra
den med en iäit penna. Då denna hans beskrif.
lant är, lunka Finnarne än i
dag, i likhet med flera af dessa
Asiatiska folkstammar , att
under den varma årstiden starkt
syrsätta sin mjölk , i en stor ,
dertill enkom inrättad så, der
den idkeligen tillökt och utspädd
med vatten, utgör 0111
sommaren deras vanliga läskedryck ,
samt använd vid måltiden,
såsom sofvel, är dem en lika
syrlig som hälsosam spis. De hafva
dessutom ännu ett annat sätt att
syrsätta sin mjölk, hvarigenom
den, jemte en angenäm syra,
bekommer en ganska liård och
fast form. Detta sker
derigenom, att de insätta den i varma
ugnar, sedan filé t, eller
gräddan, först blifvit aftagen,
hvilken annars skulle smälta såsom
smör. £11 sådan mjölk, bildad
af hvad Gotlländningeii kallar
skyr, kalla Savolaxar||e FoBfos
iiiaito, eller maito-FpFFolio. Alt
Finnarne fordomdags icke blott
brukat hästmjölk, utan äfven
deraf varit stora liehhabrar, kan
man sluta deraf, att Estherne
ännu för 1(100 år sedan, eller i
9:de seklet, begagnade sig af
stomjölk, såsom den bästa
traktering , hvilken endast bestods
hos de rike och förnäme, (till
hvilkas förmånsrätt det hörde ,
att få taga sig ett rus), tlå de
fattige deremot fingo åtnöja sig
med mjöd, hvarpå der i landet
redan den tiden, fanns godt för-
råd ; och rådde det äfven då
mycken split och oenighet
emellan herrar och trälar. (Se
()-th ers och Wnlfstans resor,
införde i K. Vitterh., Ilist. och
Antiq. Akad. Handl. VI D. Kid.
100). Äfven Adamus Oremek.
sis omtalar att de gamle
Preus-sarne blandade i sin dryck såväl
hästmjölk som hästblod, hvaraf
de blefvo druckne, och 1’etrus
de Duisburg upprepar ungefär
detsamma,*) då han, isin
Chro-nico/i Prussicum, säger att de
fordom drucko mjöd och
sto-mjölk, (jemför TjANGEbek.
Script. verum Dnuic. mciliiæv(.
2 T., p. 10(t—123). Enligt dc
Nordiska sagorna, var det Odin
som först fridlyste hästen,
derigenom att han förklarade den
helig, och måhända är del allt
frän denna tid man kan räkna
det bruket, att nyttja den till
slägt, småningom börjat aftaga.
Annars förtjenar det måhända
äfven anmärkas, att liksom
Lapparne, hos oss, begagna sig af
sina Renar, i stället för hålle
häst och ko, så begagna sig
ännu många af dessa Scythiska
nomad-stammar af samma
djurslag, hvarom redan Strabo
vetat omtala , hvilket tyckes på
sätt och vis liksom utmärka,
att äfven den Lappska
nationen fordom härstammat eller
kommit ifrån dessa sydligare
trakter.
’) Detsamma anför Vir.GiLtus (Georg. L. III, v. 464) om (Jeterne, som
äfven räknades säsum ett Scyiliiskt folk:
.........."yitcjue in deserta Getarum
Et lac coneretum cum sanguine potat equino’’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>