Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En vacker afslutning på sin tillvaro fick Bloms sal i
den omfångsrika utställning af konstslöjdsalster, som
sällskapet Gnistan där anordnade år 1880.
Detta sällskap, som består af skriftställare och
veten-skapsidkare, konstnärer och konstvänner, stiftades den 27
November 1878 vid en å hotell Kristiania hållen
sammankomst, till hvilken inbjudan utgått från kamrer W. Berg,
ingeniör J. A. Brudin samt handlanden C. F. Lundberg. Vid
sammankomsten närvoro, utom inbjudarne: doktor Karl
Warburg, artisterna Berndt Lindholm, N. H. Christiansen och
Julius Weidig, v. häradshöfding J. G. Siljeström, literatören
Maur. Rubenson och handlanden Axel Gillblad, hvilka således
kunna anses som sällskapets stiftare.
Ett lysande bevis på sin lifaktighet visade Gnistan, då
hon 1881 anordnade icke blott ett konstnärsmöte, utan äfven
en konstutställning, som, tack vare en rik anslutning från
grannlanden, värdt den, bestämdt i kvantitivt, möjligen också
i kvalitivt hänseende främsta i vårt land.
Sällskapets månadssammankomster, som hittills för det
mästa hållits i börsbyggnaden, illustreras efter vanan med
föredrag och utställning af konstföremål, hvaraf vi finna, att
Gnistans program i mycket öfverensstämmer med det i
hufvudstaden verkande Iduns.
Det fanns ännu en lokal inom det forna Bloms Hotell, som
hos mången torde lefva i friskt minne. Den var Rubensons
Konditori, beläget på undra botten i hörnet å Drottninggatan och
Östra Larmgatan. Detta konditori eller kafé hade anor på
platsen. Vi behöfva endast erinra om det på sin tid bekanta, här
inhysta »skänkeri», hvilket bar öknamnet »Klarinetten» och
förestods af en Hebe, som så intagit en klarinettist, musikdii’ektören
Cabré, att denne snart nog i egenskap af hennes herre och man
deltog i omsorgerna för kundernas bästa. Hvad nu Rubensons
kafé beträffar, så var det också »chim», ett chim af den gamla
sorten med vandrande talrikar, de där inhöstade en sångarlön af
10 ören, stundom kanske äfven af sedlar.
Rubensons kafé förtjänar dock minnas för mer än så. Det
var nämligen, särskildt på 1860 talet, ett stamhåll för den
tidens literatörer och konstnärer. Deras antal har, gudnås, aldrig
varit stort i Göteborg, men de få, som funnos, förstodo att här
åstadkomma ett umgänge, som hade något af »jublende Aaud» i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
