Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samtliga dessa välgörenhetsinrättningar ha hvar sin lilla
nätta och väl vårdade trädgårdsplantering, men förete, hvad
byggnadernas yttre vidkommer, intet anmärkningsvärdt i
arkitektoniskt hänseende.
Hagakyrkan.
Skaldeme sjunga gärna om naturen såsom den skönaste och
mäst andaktsgifvande kyrkan. Må så vara, ty intet tämpelhvalf
kan förliknas vid den af alla byggmästares byggmästare
allsmäk-tigt hvälfda döm, som’dekorerats med rörliga skyar; ingen
orgelton kan jämföras med de förenade stämmorna af vindars sus och
fågelsång, ingen predikant kan mäta sig med den guldstrålande sol,
som med sin glöd drager hjärtat till samme allsmäktige
byggmästare och hvars ljus lägger ut hans oändliga verk för människoögat
— och dock: hvad vore en stad utan tämpel! Hans dagliga äflan,
hans rastlösa vimmel manar icke till andakt i det slags fria, som
utgöres af en kokett square eller modern lustgård: andakten måste
ha lugn, stillhet, han måste, om han är stadsbo, ha sina särskilda
bönehus, sina kyrkor. Dessa äro nu icke så mycket beviset
på ett framåt- som ett uppåtskridande, men den rigtningen är
också lika mycket, om icke mer värd, såsom vittnande om ett
andligt lif, hvilket, eldadt af längtan, känner sitt gudomliga
ursprung.
Kommer emellertid den af människohänder resta kyrkan
icke upp mot den Högstes i naturen, vittnar likväl äfven hon om
Hans äras makt i all synnerhet, när hon i sina former sluter sig
till det sköna. Och skönare te sig inga tämpel än de, hvilka
tillhöra den liksom enkom för andakten skapade götiska stilen,
tämpel, inom hvilka man tycker, att »det ligger en tanke i hvarje
sten, att det höjer sig en bönesuck ur hvarje grannlåt i muren».
Men vi få icke bli för superlativa i våra utgjutelser, då vi
betänka, att de ord vi här yttra icke framkallas af något
jämförligt med den filigramsfina katedralen i Rheims, icke ens med
Wiens jämförelsevis enkla Lazaristkyrka, ännu mindi-e med den
himlastormande Kölnerdömen. Nej, här gäller det endast en ringa
Luthersk kyrka i en icke ens medelstor stad, cn kyrka från vår
egen förståndiga tid, som just icke kostar millioner på Herrans
hus och icke häller är belåten med att blott se början af ett
arbete, hvilket får sin afslutning efter århundraden, om det ens
någonsin får den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
