Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppbrott från Mbanza Manteke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
på så sätt, att vardera höll sin högra arm mot den
andres. Så steg en fetischman fram och lade ett
banan-blad under de sittandes armar. Med en nyslipad kniv
öppnade han sedan något av de mindre blodkärlen, så
att blodet från de båda armarna flöt ned och blandade
sig på bananbladet. Av blodet lades en knivsudd på
såren och gneds in med fetischmannens finger. Sedan
denna ceremoni genomgåtts, voro de båda hövdingarna
och deras respektive folk bröder, och så växlades
presenter. Därefter kunde resenären fortsätta sin resa,
om han ville. I annat fall avslutades det hela med en
festmåltid och dans. Dittills hade vi icke träffat på
någon så betydande hövding, att han på allvar kunnat
göra anspråk på blodsbrödraskap med oss, ehuru det
en gång verkligen var fråga därom. Men Clark, som
var vår »hövding», kryssade sig den gången smidigt
undan genom att påpeka, att respektive parter bodde
varandra så nära och att deras folk så ofta umgåtts
på maknaderna och genomvandrat varandras områden,
att de redan kunde anses som bröder. Ceremonien
skulle alltså komma för sent. Därmed lät hövdingen
sig nöja. Han lämnade en ung get i present och fick
en vacker skjorta i gengåva. Därefter voro vi de bästa
vänner, ty både hövdingen och folket ansågo, att han
gjort en god affär. Vi å vår sida voro också nöjda,
emedan vi sluppit undan så lindrigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
