Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En glädjande överraskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
som för en blårutig. Dock tillhandlade dc sig sällan
endast en, utan de lagade så, att de kunde köpa tre
sammanhängande dukar, emedan tre stycken utgjorde
ett lagom stort ländstycke. När de knutit om sig ett
sådant skynke, sågo de granna ut, åtminstone tyckte
dc det själva. De kommo ofta nakna till stationen med
en börda höns, sålde hönsen och återvände hem
prunkande i ett rödrosigt skynke. Det var i deras tycke en
fin affär. Naturligtvis hade icke alla råd att strax sätta
på sig skynket utan föredrogo att bära det hem väl
hopviket och med ett tort pisangblad till omslag.
Karavanen medförde också alla mina koffertar, som
av brist på bärare måst stanna efter ända tills nu.
Av koffertarnas innehåll satte jag särskilt värde på ett
stort paket patroner. Jag var ej utan sådana, men det
var i alla fall nöjsamt att få förrådet ökat i tid.
Mina böcker voro också synnerligen välkomna. Jag
torkade och smekte dem en i sänder, ty jag visste, att
de skulle bliva ett mycket värdefullt sällskap. Tvålen
var även ytterst välkommen, ty det gamla förrådet hade
tagit slut för länge sedan, varför all tvätt måste
försiggå utan tvål. Vita kostymer, skjortor, smärtingskor
och strumpor voro icke mindre välkomna, emedan mitt
förra förråd blivit så illa medfaret, att jag icke alls
var presentabel bland hyggligt folk, ehuru jag
naturligtvis var fin nog bland de nakna och smutsiga
svartingarna. Med ett ord sagt: jag ansåg mig nu vara
rik — kung var jag förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
