- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Första delen /
347

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya vänskapsband knytas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

347

bröstet och gav till ett utrop av förvåning. Men han
fann sig föranlåten att inlägga en vördsam gensaga, då
jag under kvällsvarden gav Gud all äran för vår
framgång. Han kände många vita män, sade han, som inte
ens kunde träffa en stor elefant, och han förmenade,
att min skjutskicklighet också hade sin betydelse.
Detta var ju sant och logiskt resonerat, felet var blott,
att han valt en allt för snäv utgångspunkt.

Efter kvällsvarden gick jag ut för att ha ett samtal
med John, där han såsom ofta eljest satt på en
trä-kubb utanför kokhuset. Dagens upplevelser hade på
honom gjort ett mäktigt intryck. Han hade aldrig
kunnat föreställa sig, att man skulle kunna komma en
hel buffeljord så nära och ändå komma undan med
livet. Ännu mindre hade han kunnat tänka sig, att han
skulle få vara med om att fälla åtta bufflar på en dag.
Det var dock mindre dessa känslor hos John, som
intresserade mig. Av större betydelse var hans
uppfattning av frågan om de svartas och vitas ställning
till varandra. Han var övertygad, sade han, att genom
dagens händelser hade de förut fientliga hövdingarna
och deras folk blivit så förändrade, att jag utan fara
skulle kunna sova i vilken infödings hydda som helst.
Genom några flera sådana jaktturer skulle jag kunna
intaga hela landet. Då jag i överensstämmelse med
min grundsyn på tingen uppfordrade honom att bakom
dagens skickelser se Guds visa ledning, svarade han:
»Ni har rätt, min herre. Då den herre, man tjänar,
blir ärad, så vinner man själv ära utan att taga någon
ära från honom. Gud och hans verk vinna ära och
framgång, och master blir ärad genom Guds kraft.
När Luemba och jag kommo hit, betraktades vi av alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/1/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free