- Project Runeberg -  Sverige på kongressen i Wien 1814-1815. Historisk avhandling /
39

(1883) [MARC] Author: Ernst Carlson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

från Rysslands och Englands politik. Det hade i sanning ej
varit klokt, att utsätta Sverige för misstanken att gynna
Napoleon. Man skulle då gått förlustig om kejsat* Alexanders stöd,
som var så vigtigt för underhandlingen om Pommern och för
att motarbeta Danmarks ränker. Då Sverige undertecknat
Parisfreden, som för alltid uteslöt Napoleon och hans ätt från franska
tronen, så hade Löwenhielm trott sig pligtig att bidraga till dess
upprätthållande, tills konungen gifvit andra instruktioner. Han
fordrade att få sitt handlingssätt undersökt af den domstol,
konungen täcktes förordna. Hade han förgått sig, så vore han
redo att lida det honom ådömda straffet; men vore han oskyldig,
så fordrade han att rentvås från de gjorda beskyllningarna.

Till någon sådan rättslig undersökning skulle det likväl icke
komma. Väl fortfor regeringen här hemma, att betrakta
Löwen-hielms uppträdande såsom något djerft och sjelfrådigt1). Men
då den ifrågavarande deklarationen faktiskt aldrig utfärdades,
kunde några för Sverige obehagliga följder deraf ej uppstå, och
excellensen Engeström förklarade att, då saken så lyckligt
af-lupit utan att på något sätt kompromettera oss, vore bäst att
nedlägga densamma 2). Den förtjenst, Löwenhielm genom sin
bestämda och taktfulla hållning i Wien inlagt, vann först senare
rätt erkännande. Efter kongressens slut fick han från
kronprinsen mottaga ett handbref, hvari denne under medgifvande af
de svårigheter, hvarmed Löwenhielm haft att kämpa, betygade
honom sitt höga nöje med hans uppförande, på samma gång
han hugnade honom med ett vedermäle af sin ynnest 3).

Den skarpa skriftvexlingen mellan den svenska regeringen
och hennes ombud i Wien angående en deklaration, som aldrig
blef utfärdad, kan synas mindre vigtig 4). Men den är icke dess
mindre intressant, emedan den på ett bjert sätt visar oss, huru
olika den politiska ställningen betraktades här hemma och på
kongressen, der trycket af de kontinentala förhållandena förnams

’) »Je ne doit pas vous cacher que Monseigneur le Prince Royal trouve que
vous avez quelque fois durant le temps du Congrès bazardé des démarchés qui
auraient pu tourner en defaveur de la Suède. Heureusement le bonheur vous
a protegé et les circonstances nous ont été favorables». Engeström till
Löwenhielm den 20 Juli 1815.

2) Engeström till Löwenhielm den 1 Juli.

3) Karl Johan till Löwenhielm den 3 Augusti.

4) Det framgår dessutom af Engeströms skrifvelser, att regeringen ej
tillräckligt skilt mellan två så olika saker som den senare deklarationen mot Na>

\poleon och förbundet den 25 Mars. Hon uppfattade %derföre Löwenhielms steg
långt farligare än det i sjelfva verket var.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 20:48:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cewien/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free