Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KYRKAN.
åsom vi ofvan nämnt, erhöll brukspatron Erik
N. Borgström nåd. tillstånd år 1716 att bygga
kyrka vid Borgvik. Detta arbete torde genast
hafva börjat, ty redan 1718 finnes kyrkan
färdig. Om detta arbetes gång och förlopp
förmäla sockenstämmoprotokollen intet, helt enkelt
på den grund, att ingen präst fanns här, som däröfver
skulle föra några protokoll; men sannolikt har väl tillgått
så, att brukspatron Borgström kommit öfverens med de
närboende bönderna, som därtill befunnos villiga att på
vintrarne 1716—17 och 18 framköra behöflig mängd
gråsten, hvarjämte brukspatronen låtit sitt folk bygga och
själf utlagt alla kontanta penningar till materialier och
löner. Törhända höll ock den märkliga husfrun på
herregården, fru Catharina, kosten åt arbetarne under
kyrko-bygget. Efter allt att döma torde byggmästar Haller ledt
detta arbete. Det omfattade emellertid endast själfva
långskeppet af kyrkan utan både torn, sakristia och familjegraf,
alltså nätt och jämnt själfva samlingsrummet för
gudstjänsternas hållande, hvilket ju ock var hufvudsaken. I nämnda
gestalt var kyrkan färdig och kunde till sitt ändamål
invigas af Herr Doctorn och Biskopen Ingemund Bröms den
24 November 1718, sålunda omkr. åtta dagar före Carl
XII:s fall vid Fredrikshald. I sammanhang med biskopens
besök här förrättades ock dop, då Bengts på Bruket lilla
dotter kristnades af hans högv. biskopen och kallades i
dopet Marit. Både Bengt och hans lilla Marit äro
längesedan gömda och glömda, men nog väckte det i sin tid
mycken uppmärksamhet och lät tala om sig, att biskopen
hade döpt Marit. Kyrkoklockorna, om hvilka mera nedan,
blefvo till en början uppsatta i en s. k. klockstapel, om
hvars plats dock intet med visshet är oss bekant. Det
måste för de kära gamla hafva varit en obeskrifligt
lycklig dag och högtidlig stund, när deras egen lilla
bruks-kyrka för första gången upplät sina portar för
gudstjänst-firning och när senare deras egna kyrkoklockor med sin
skära, sköna klang kallade dem till bön och sång. Hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
