Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holms borgerskap, som även förut käckt tagit del i
striden, gör samtidigt ett nytt utfall och rycker fram
uppför åsens södra sluttning. Och öster ifrån kommer
riksföreståndarens vän Nilö Sture med dalkarlarna till
hjälp. Han blev i början av slaget sänd en nordlig
omväg för att kunna oförmodat falla danskarna i sidan.
Mot detta trefaldiga anfall är danskarnas tapperhet
fåfäng. Deras här upplöses i vild flykt.
Kristian lyckades knappt rädda spillrorna av hären
ombord på flottan och undkomma till Danmark. Men
Sveriges folk jublade, ty dess frihet var räddad. Det
fick nu i nära 3o år vara i fred för danska konungars
angrepp.
HERR STENS FOLK VÄNLIGA
REGERING.
Fredens välsignelse. Efter krigets slut arbetade Sten
Sture på att bota allt det onda, som de många fejderna
vållat. Fredens tid blev en lycklig tid, ty lag och
rätt rådde. Det sörjde riksföreståndaren för. Honom
var det ej värt att trotsa. Nu fick envar i fred sköta
sitt arbete, och välmågan växte i landet. Herr Sten var,
liksom Engelbrekt, en man efter allmogens sinne. Ofta
besökte han bönder och bergsmän i deras hem, språkade
muntert med dem och vann deras hjärtan genom sitt
vänliga, rättframma sätt.
Tack vare freden kunde regeringen också sörja för
att bildningen förbättrades och okunnighet motarbetades.
Visserligen fanns det skolor i klostren och vid
domkyrkorna, men de voro egentligen avsedda för blivande
präster och munkar. Och i dem hann man inte längre
än till att nödtorftigt lära sig kristendom, läsning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
