Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt bruka det Indien, som Gud har givit oss i Sverige.»
-—■ Mycket blev dock verkligen bättre nu.
Och det målet uppnådde regeringen i alla händelser med
anläggningen av de många nya städerna, att den bättre
kunde övervaka handel och hantverk. Ända sedan
Gustav Vasas dagar hade regeringen klagat över att köpmän
olagligt färdades omkring på landsbygden och drevo upp
priserna. I städerna kunde myndigheterna däremot
tillse, att varupriserna blevo skäliga. Och så hade staten den
fördelen av stadshandeln, att tult numera skulle erläggas
för alla varor, som fördes in genom stadsportarna.
Stads-tullen upphävdes först i början av 1800-talet, och minnet
av de platser, där lantmännen måste betala tull, lever
kvar i flera städer genom namn sådana som Norrtull och
och Södertull. Vad hantverket beträffar, kontrollerades i
städerna varornas både kvalitet och pris av skrånas
åldermän (sid. 66) samt av borgmästare och råd.
För kontrollens skull tvingade regeringen nu en
mängd både lanthandlare och hantverkare att bosätta sig
i närmaste stad. Alla hantverkare inom fyra mils avstånd
från stad måste flytta in i denna. Några hundra vapensmeder
i trakten av Örebro åtlydde ej regeringens befallning. Då
blevo flera av dem uttagna till knektar, och landshövdingen
i Örebro fick befallning att ödelägga smedernas verkstäder,
ifall de alltjämt tredskades. Nu måste de foga sig, sälja
sina hemman och flytta in i staden.
I sitt arbete för bergshantering och industri följde
Gustav Adolf sin faders föredöme. Vad som även här
behövdes var kapital. Detta skaffade konungen genom
att till Sverige inkalla den rike holländaren Louis De Geer1,
som använde sin rikedom till anläggning av järnbruk
vid Finspång och i trakten kring Dannemora gruvor.
I Norrköping anlade han ej blott järn- och
mässingsbruk utan även vävnadsfabriker. De Ge er
uppmuntrades på allt sätt av Gustav Adolf, och han hade ej
ord nog för sin beundran för den entusiastiske konungen.
»Gustav Adolfs begåvning är så stor», skrev han en
1 Uttalas: LoL dö jär. —- Mera om honom i Lf st. 56.
9—396204. Sverige* hutoria för folkdkolan. 1:1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
