- Project Runeberg -  Sveriges historia för folkskolan. (11. uppl.) /
201

(1939-1940) Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svenskt Östersjövälde voro förlorade (jfr s. io3, 117,
i53). Frederna voro inför all världen en bekräftelse på
att Sverige ej längre var någon stormakt.

ETT NYTT STYRELSESÄTT.

Konungaval. Till Karl XII:s efterträdare valde
ständerna hans syster TJLrika Eleonora. Men först
hade hon måst avstå från enväldet, det hatade enväldet,
som vållat Sverige så mycket lidande. Ulrika Eleonora
nedlade emellertid snart kronan till förmån för sin
gemål, en tysk prins, som valdes till konung under
namn av Fredrik I.

»Maktägande ständer.» Den nya lag, som bestämde
om hur regeringen skulle vara ordnad, kallas 1720 års
regeringsform. Den avskaffade, som nämnt, enväldet men
gick i stället till den motsatta ytterligheten.
Konungamakten blev nu lika svag som på Albrekts tid. Däremot
fingo ständerna fullt ut lika stor makt som
envålds-konungarna haft. De återfingo ej blott rätten att stifta
lag och bevilja skatter, vilken Karl XI fråntagit dem
(sid. 174—175), utan fingo även makt att avgöra alla
viktiga ärenden. Vart tredje år skulle de samlas till
riksdag. Fredrik I måste lova att »alltid instämma med
riksens maktägande ständer».

Men mellan riksdagarna kunde ju ständerna icke
sköta styrelsen. Då skulle rådsherrarna vara i deras
ställe. Alla viktigare frågor avgjordes då genom
omröstning i rådet. Varje rådsherre hade en röst men
konungen två. Hans Majestät hade alltså ungefär lika
mycket att säga som två av de 17 rådsherrarna! Om nu
rådsherrarna icke röstade så, som ständerna önskade,
vad blev följden? Jo, de fingo helt enkelt avsked vid
nästa riksdag, och ständerna satte andra män i deras
ställe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:32:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cgshff/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free