Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Den frånvarande pastorns känslor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
280
FJORTONDE KAPITL ET.
älskade tjenare i Kristus Jesus och Herrens budbärare till
många, många själar, hvilka aldrig sett mig, men som läst
mina predikningar. Med eder i Tabernaklet är jag mycket
nära befryndad. Gud välsigne eder alla! Vi hafva ett
enda öfverhufvud. Jag förblifver eder tillgifven."
Måndagen den 26 Oktober, såsom han beräknat,
lemnade Spurgeon sitt hem för att aldrig dit återvända och
framkom lyckligt till Calais. Följande dag företogs den
långa resan i en salongsvagn, tillhörig baron Rothschild,
hvilken välvilligt ställt densamma till Spurgeons
förfogande. Från Paris sändes ett telegram af någon som såg
honom. Det hade följande lydelse: "Han doftade af
. glädje och tacksamhet samt påstod sig hafva vunnit, men
icke förlorat krafter på resan". Följande dag
telegraferade Spurgeon: "Lyckligt framkommen till Marseilles.
Mrs. Spurgeon trött. Sjelf bättre än vid afresan. Alla
prise Gud!" I sitt första bref från fastlandet till
Tabernaklet sade han:
"Mina käre vänner. Om jag icke skrifver i dag, som
är blott Onsdag, kunde mitt bref icke hinna eder till
Söndagen. Detta blefve väl ingen förlust för eder, men jag
finge derigenom en olägenhet, ty huru det än är, liar det
blifvit en angenäm vana att med ett bref i veckan stå i
beröring med eder.
Prisen Herren för och med mig ! Jag känner mig icke
det ringaste sämre i anledning af den långa resa jag redan
gjort, utan jag är betydligt bättre. Hela gången af mitt
tillfrisknande är förunderlig, och detta sista skedet
öfverensstämmer fullkomligt med det öfriga. ’Han
vederqvic-ker min själ’ och ’lielar alla mina brister’. Må Herrens
namn upphöjas, hvilken liar ett så stort medlidande med
en, som känner sin egen ovärdighet mer än någonsin!
Jag kom ner i djupet, och han frälste mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
