Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i det han blott vedervågat några lätta trupper och stridt just
jemt så mycket, som erfordrades för att ej beskyllas för
overksamhet, men icke nog, för att vinna någon framgång Detta
uppförande förtjuste ministern och misshagade icke konungen,
hvars egenkärlek smickrades af att vara dagens ende
segervinnare. Han tycktes till och med vilja intala sig, att
Schomberg fåfängt användt allt sitt bemödande, och sade honom, att
han derföre icke vore ond på honom, emedan han nyss
personligen erfarit, att de fiender han haft emot sig, icke voro
så att förakta, som man i förstone trott.
«För att öfvertyga er, det ni blott vunnit i våra ögon,«
tillade han, «utnämner jag er till riddare af våra ordnar och
lemnar er vid alla tillfällen fritt tillträde till vår person.«
Kardinalen tryckte i förbifarten vänligt hans hand, och
marskalken, förundrad öfver denna massa nådebevis, följde
monarken med nedsänkt blick, som en brottsling, och behöfde
till sin tröst erinra sig alla de lysande bragder han utfört
under sin långa tjenstebana, men hvilka blifvit begrafna i
glömska, och försonade sitt samvete med den tron, att han
för dem nu uppbar dessa oförtjenta belöningar.
Konungen höll just på att återvända, då hertigen af
Beaufort med näsan i vädret och förvånad uppsyn utropade:
«Men, sire, har jag ännu eld i ögonen, eller har jag blifvit
tokig af ett solstygn? På denna bastion tycker jag mig se
rödklädde ryttare, hvilka mycket likna era lifgardister, som
vi trott vara nedhuggne.«
Kardinalen rynkade pannan.
«Det är omöjligt, min herre,« sade han; «herr Coislin
har med sin oförsigtighet störtat både dem och hans
Majestäts gendarmer i förderfvet; det var just derföre jag nyss
vågade säga konungen, att i militäriskt afseende skulle det
verkligen vara en vinst att upplösa dessa onyttiga korpser.«
«Ers Eminens får förlåta,« svarade Beaufort, «men jag
bedrar mig icke och der komma sju eller åtta af dem, som
drifva en flock fångar framför sig.«
«Nå väl, låt oss då bese denna punkt,« sade konungen
vårdslöst; «jag skall bli rätt glad, om jag der återfinner min
gamle Coislin.« Ministern måste följa med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
