Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Att icke vidare inlåta någon i vårt förbunds sade du
Lude.
«Aek ja, nu förstår jag,« svarade de Thou; «det tyckes
mig vara ganska klokt och riktigts
«Nå, hvad tycker ni väl,« sade Fournier, «att han är den
förste, som bryter denna öfverenskommelse, ty utom de
slynglarne, som den der vesslan, abbé Gondi, tillförde oss, varseblef
man i dag på morgonen Gud vet hvad för en
landstrykare-Capitan, som i mörkret gaf värjstötar och dolkstygn åt
adelsmän af båda partierna, i det han med full hals skrek: ’Kom
hit, d’Aubijoux, du har vunnit tretusen dukater, och der har
du tre värjstygn. Kom hit, la Chapelle! jag vill hafva tio
blodsdroppar af dig för mina tio pistoler;’ och jag har med
mina egna ögon sett honom anfalla dessa herrar och flera
andra af båda partierna, ehuru det måste erkännas temligen
redligt, ty han anföll dem blott framifrån och aldrig
oförvarandes, men alltid lyckligt och med en upprörande opartiskhets
«Ja, min herre, och jag ämnade just säga honom min
mening,« inföll du Lude, «då jag såg honom slingra sig bort
genom folkhopen som en ekorre, i det han skrattade och
pratade med några okända, svartmuskiga karlar. Jag är
emellertid förvissad om att herr de Cinq-Mars skickat dit honom,
ty han utdelade befallningar åt den der odågan Ambrosio, som
ni torde känna, den der spanska fången, hvilken han tagit i sin
tjenst. Det har varit med verklig leda, som jag åsett detta,
och jag ber er på lämpligt sätt säga herr de Cinq-Mars, att
jag icke har lust att blifva förblandad med dylikt slödders
«Detta är någonting helt annat än affären i Loudun,«
fortfor Fournier. «Der skockade folket sig blott tillsaramans
utan att göra verkligt uppror. Der var det den sansade
och aktningsvärda delen af folket, som var uppbragt öfver ett
mord och icke upphetsadt af vin och penningar. Det var ett
rop, som höjdes emot en bödel, i hvilket man med heder
kunde deltaga, och icke dessa hycklade upproriska tjut af
stadens nedrigaste pöbel, utgångne från Paris’ vidrigaste
gömslen. Jag tillstår att jag har fått nog af det jag sett, och
äfven kommit hit för att be er tala derom med herr le Grands
De Thou var ganska brydd under dessa de båda herrarnes
yttranden och sökte fåfängt att gissa hvad Cinq-Mars kunde hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
