- Project Runeberg -  Karl X Gustafs polska krig [1655-1657] och öfvergången till det 2:dra Sundskriget /
13

(1905) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Öfve Simon de Bolscys fotfolk: 1655 patent att värfva 1 fotreg.; 18/r tre fotreg. 3,000 m. under 3 Öfver-

star, 12 k:r hvart reg.; ännu i sept. väntade man, att B. skulle föra 3 fotreg. till Bremen; ^/n voro
400 m. i Bremen och skulle till Pom. och sen till Polen; l5/i2 var en del på marsch, 280 m. under
öfvl., men blott 100 m. kommo fram till Stettin; något mera folk kom sen. B. värfvade i Holland,
hade sina offic. ute i Brabant, Flandern, öfverallt i landet, men prov. Holland och särskildt staden
Amsterdam hindrade utskeppningen, lade beslag på det samlade folket och skingrade det; B. klagade,
Appelboom understödde, begärde och fick General staternas tillstånd d. °/n att föra folket ut till lands
under vintern; öfvl. Roger Johnson.

Öfve Sebastian Ludolf v. Eitzen var en af Bolscys öfverstar, kapitulerade med honom i okt. 1655 att värfva
1 reg. till fot 8 k:r, for till Holland ocli begynte värfningen och hade snart 200 m. samt offic.
tillsamman, men hindrades (se ofvan). E. hade ett reg. i Bremen bestående dels af eget värfvadt folk,
dels af andra reg. (kvarlämnadt folk af Fersens, Homs, Duderstadts, Wirtz, rikskanslärns, Sachs) en 120
m. till fot; 7/i 1656 voro i Stettin af Boisevs folk 91 m.; öfvl. Gisbert te Tent v. Wordenburg.

Öfve Peter r. Zylls fotreg.: juli 1655 skrifver Karl X, att Z. värfvar 1 fotreg.; Z. omtalas nov. 1655 i Polen;

i sept. s. å. omtalas han död; om reg. namnes intet. Han var rekommenderad af Stymm.

Öfve Kristian Ludvig v. Kalksteins fotregöfvl. Filip Hegstereich; reg., värfvadt, omtalas 1655 i Polen8k:r
607 m.; 1 skv. var i Preuss. 1656 med öfvl. 356 m.

Öfve Henrik v. Hattens dragonreg.: 24/3 1655 utgick en kungl. skrifve) se att H. värfvar 1 skv. till fot 1. 1
reg. och blir öfve, ^io att han värfvar 1 reg. dragoner 6 k:r 80 m. hvart och sänder till Polen, när
50—100 man voro färdiga; i dec. kapitulerades med hon. i Bremen om 6 k:r å 60 man hvart; 1656 sände
han 230 dragoner, en del låg i garnison; var vid slutet af 1656 f.

Öfve William Cranstoris skottar, till fot: i början af 1655 begärdes af Englands protoktor tillstånd att
värfva i Skottland 6—8 tusen m. till fot, sen blott 5—6 tusen och i juli 2,000 m. endast; ogynnsamma
politiska omständigheter och holländska intriger voro i vägen; i slutet af sepfc. erhöllo Coyet o. Bonde
tillåtelse att genom Cranston värfva och öfverföra 2,000 m.; i april 1656 kommo de första värfvade
skottar till Bremen.

Öfve William VavasourS värfvade engelsmän (o. skottar), fot: George Fleetvood sen juni 1655 i England skulle
här söka få värfoa 4,000 m. till fot o. öfverföra; han erhöll löfte om 2,000 m.

Öfve Jakob Sincler: fick d. i29iö 1655 uppdraget af Karl X att värfva i Skottland 1 reg. till fot och bli öfve;
s. d. fullmakt såsom öfve; patent s. d. om 10 k:r ä 100 gemena hvart, klart inom 3 månader; S.
hade 6 år varit i sv. tjänst; (hans reg. omtalas i Preussen nov. 1657 och år 1658).

Öfvl- Sax, dragonen okt. 1655 voro hans nyvärfvade dragoner, 100 m., i StorPolen (4 k:r) det talas ock om hans
reg.;, var i nov. i Pomerellen ute mot Weyhrarne; 8. var sen kommendant i Kosten en tid.

Öfve Johan Plntners fotreg.: d. ,5/t2 1655 en kungl. skrifvelse att han värfvar i Preuss. 1 fotreg. och några
k:r till häst; patent d. 17/i 1656 att värfva 1 reg. tvskt fotf.

Öfve Wenzel Sadofskij, rytterireg.: S. var kejserl. undersåte, hade gods i Bohmen, var af evangel. religion
liksom hans anförvanter, exulant, hade tjänat sv. kronan i 20 år och var apr. 1655 i Pom, reg.,
värfvadt, var sept. i Stor-Polen o. följ. tid; jan. 1656 voro en 200 m. här, något å annan ort; senare
omtalas 400 m. till häst; major, sen öfvl. Stefan v. Langnau.

Öfvl. Otto Wilhelm v. Berlebsch: var en brandenburgare, lofvade 1655 att bringa 1,000 ryttare från den kejserl.
öfven Heister; han skulle bli öfve för 1 reg. till häst.

Öfve Jaroslaw v. Kynskj u. T ett au, rytteri o. fotf’ han erbjöd sig i maj 1655 att värfva 1 rytterireg. inom
6 veckor och d. 19 i5 finnes en kungl. skrifv. härom; d. ®/s patent för 1 skv.; den äldre Kynskj
vistades i Hamburg och hade en öfvl.; den unge K. var katolik, värfvade dec. 1 rytterireg. men ville
ändra det till ett fotreg., åtminstone delvis; d. ,2/i 1656 säges att han lofvar med första upprätta 1
fotreg. å 8 k:r 640 man; deras värfning gick sakta; d. 4io 1656 voro 4 k:r i Kosten; d. 5/ä 1656 voro
8 k:r i Polen, säges det; den yngre K. var i Piotrikow mars 1656; deras folk brukades att förstärka
andra regementen, så Pringells hösten 1656. De voro båda böhmare.

Major, sen öfve Hans Henrik Gau, rytteri; d. 12ls 1655 en kungl. skrifv. att han värfvar 4 k:r till häst; d. 80 <5
att öiverste Gau väntas till Pom. med 1 värfvadt reg.; 16/e att hans folk går med Wittenberg från
Pom. 1. stannar; blef kanske hopslaget med annat folk.

Långa förhandlingar om villkoren kunde åtfölja dessa Öfverenskommelser om värfning af trupper,
såsom bl. a. kan ses af historien om hertig Adolf Wilhelms af Saxen-Weimar svenska krigstjänst ifrån
medlet af 1656 x). — Det torde vara möjligt att 2:e regementen här eller nedan nämda någon gång
befinnas vid närmare efterseende vara ett och samma (såsom Yxkulls och rikskanslärns rytterireg.) eller att en
skvadron (e. brigad) är del af något anfördt reg.

Måndags morgonen den 9 juli 1655, då vinden var gången i nordost, gaf konungen tecken
och lopp den svenska örlogsflottan ut kl. 8—9 f. m. från Dalahamn i Stockholmsskären, 40
ör-logsskepp stark och delad i 3 skvadroner, såsom bruket, kommet från Holland, den tiden var. Den
första skvadronen förde konung Karl X själf å skeppet Scepter, den andra riksviceamiralen Karl
Gustaf Wrangel på skeppet Tre Lejon och den tredje amiralen Åke Hansson Ulfsparre å skeppet
Hercules. Skeppet Örnen blef kvar vid afseglingen, men följde efter. Skepp, bestyckning och besättning: *)

*) Joh. Trt/fU: Die Schwedischen Kriegsdienste vi. Reisen des Herzog Adolf Wilhelm von Sachsen-Weimar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 20:50:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cjlpolska/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free