- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
70

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Ni har således också en elak far?
började han svårmodigt.

— Er far är av trä, min av sten.

— Jag förstår blott icke, anmärkte han,
huru någon kan känna behov av att
förbittra livet för sina närmaste.

Hon ryckte pä axlarna. — Vem vet, huru
vi en gång komma att uppföra oss, då vi
blivit gamla. Ni till exempel tyckes mig1 just
ej vara en av de mildaste.

— Hur så? Tror ni då, att det följer med
åldern?

— En enfaldig fråga. Med åldern eller med
skröpligheten, det kommer på ett ut. Eller
tror ni kanske, att er far varit sådan i hela
sitt liv? Att han aldrig skulle stuckit
lövruskor i hatten och släppt gäcken lös? Jag
kan icke fatta det på annat sätt, än att det
sitter en skorpion i levern hos de gamla, som
beständigt plågar dem, så att de bliva
lätt-retliga och icke längre kunna säga ett
vänligt ord åt någon människa, om de också
vilja aldrig så gärna.

Conrad försjönk i grubblerier. — Under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free