- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
153

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans ögon, vad som ungefärligen brände
honom på tungan. Samtidigt hördes ett väldigt
larm från danssalen på grund av den
bristfälliga serveringen. Med ett ord, det tog eld.

— Men varför har då Brigitte kommit till
världen, efter ingen tänker på henne, utbrast
Josephine avledande. Hon tar det nog, om
det måste så vara, med både den helige
Antonius i egen person och hans svin.

Knappast hade Brigitte uppfattat den
bekanta klangen av sitt namn, innan hon
genast begrep, att det var henne, man
åsyftade, ty hon förstod att skickligt förbinda
namnet med sin person.

— Vad! skrek hon uppbragt. Det dröjde
en stund, innan man fått henne att inse,
varom det handlade. Sedan ryckte hon
överlägset på axlarna.

— Waggingarna äro väl lika goda
människor som annat folk, förklarade hon
harmset, med en hätsk blick på Cathri. — För den
skull äro de på! långt när inga svin, i
synnerhet som de händelsevis ha två ben, i
stället för fyra, som många andra. Och utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free