Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Din farsgubbe är icke situationen vuxen,
anmärkte Leutolf, han tappar ju fullständigt
huvudet. Om han också dansar aldrig så
ursinnigt från ena fönstret till det andra, rör
det dem icke mera än ett loppbett.
Conrad nickade. — Jag kan icke tycka
annat, än att det är rätt, att hans omåttliga
egenkärlek för en gångs skull får en
ordentlig minnesbeta.
— Då återstår det väl intet annat, än att
du får begiva dig till din post.
— Först får han be mig därom. Den
upprättelsen är han skyldig mig.
— Som du vill. I alla fall vet du, att
vi äro till hands. Och likaledes att du, när
tiden är inne, ger oss ett tecken. — Av med
hjälmen! Av med rocken! Och kavla upp
skjortärmarna! befallde han i tysthet sitt
manskap. Vid åsynen härav skyndade
stridslystna karlar dit från alla håll för att
förstärka brandkåren, unga bondsöner från byn
och även en och annan av gästerna, så att
Conrad såg sig i spetsen för en utvald styrka,
som visserligen tills vidare förhöll sig av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
