- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
264

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Därmed knyckte hon trotsigt på nacken och
gick stolt in i huset till portvaktsruminet,
kastade där ifrån sig penningväskan, satte
halmhatten på huvudet, ordnade den framför
spegeln och vände sig om för att gå.

Men kokerskan, den gamla trogna Lisabeth,
ställde sig i vägen för henne.

— Er lön, påminte hon med isande röst,
i det hon så förolämpande som möjligt räckte
henne ett guldmynt.

Cathri brusade upp i häftigt vredesmod,
färdig att stöta undan handen. Men så
besinnade hon sig. — Jag har redligen
förtjänat min lön med flitigt arbete, sade hon, jag
behöver icke skämmas för den. Det är icke
någon gåva, som jag tar emot. Alltså tog hön
guldmyntet och stoppade det i fickan.
Sedan gick hon med stolt hållning ut genom
dörren och upp på terrassen.

Då hon hunnit fram till folkhopen
förklarade hon med hög röst: — Jag tager Gud och
mitt samvete till vittnen på, att man gör mig
orätt, och att jag icke har förtjänat denna
skamliga behandling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free