Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aflät den 22 November 1810, för att bereda sinnena få
den nya Regeringens antagande af nämnde system och
”Hjeltemod och Dygder! Njuten er rätt;
Lefve Gustaf Adolph i Lefve Fredrita!
Kung, må för Din spira, arf åt Din Ätt,
Fienderna bäfva, sorgerna vika!
Mötom en kommande ljusare tid,
Knytom det heliga trofasta bandet;
Skydde mcdborgerlighet, endrägt och frid
Fäderneslandet!*’
Ännu en annan af Svenska Akademiens, Aderton,
den som genom mångsidigheten, icke blott af sitt
snille, utan äfven af sin patriotiska verksamhet,
försvarar den första platsen, som ett den gången rättvist
öde beskärt honom i den vittra Areopagen; — med
ett ord, Wallin, lade sjelfva grundstenen till sitt
kolossala litterära rykte, medelst sin prisbelönta
Di-thyramb öfver aftäckandct af Gustaf III:s ärestod.
Slutet af detta skaldestycke har visserligen, efter den
timade statshvälfningen, blifvit omarbetadt, och
förekommer nu mera i sin förändrade skepnad både uti
Wallins egna och i Svenska Akademiens arbeten. Men
det ursprungliga stycket var, liksom allt hvad som i
öfrigt flutit ur Wallins penna, för helgjutet skönt,
att samtid och efterverld skulle kunna glömma huru
det lydde, när det först presenterades till
Allmänhetens odelade beundran, och då Skalden sjöng så här:
”Jo! Gustaf lefver än. Jo! Han, odödlig blifvcn,
Blef ej från våra hjertan skild.
Oss dubbelt kär, oss dubbelt återgifven
Uti sin Ättling och ’sin Bild,
För oss Han lefver lika mild. —
För våra barn så sannt förklarad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
