Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satte sig* emot hans regentvilja, hvilket någon gång
naturligtvis ej kunde undvikas, när man hade ständig plats i
hans rådkammare.
Den senare utvägen förklarade Brahe på äkta
hof-mannamanér sig anse som ett vänskapsprof, medan det i
själ och hjerta för tröt honom, att man understöd sig sätta
i fråga inskränkningar af hans inflytande och kanske ännu
mer, att han ej skulle få läska sin fåfänga med
utbredandet för allmänhetens blickar af konungagunstens
maktfullkomlighet. Han följde också icke allenast icke detta
välbetänkta, åtminstone välmenta råd, utan satte tvärtom mer
och mer sak uti att framstå, bete sig och helsas som
regerande gunstling i smått och stort. Det gick slutligen så
långt, att intet regeringsbeslut vidtogs, intet embete
tillsattes, utan hans vetskap och samtycke, — under det hans
vilja inhemtades rörande beskaffenheten af den drägt som
skulle bäras vid hvarje förekommande tillfälle, äfven då
sådan borde anses vara bestämd en gång för alla: ja, af
honom ensam berodde om och när konungen beviljade
företräden åt enskilde, som dertill anmälde sig.
Obetänksammast handlade han likväl, då han äfven
inom sjelfva konungahuset lät påskina sin oumbärlighet och
sitt oinskränkta inflytande hos Karl Johan. Drottningen,
på en gång öSverraskad och stött, att behöfva tillita Brahes
kanal, för att kunna uträtta något hos sin gemål, dolde
icke sin missbelåtenhet för grefve Lagerbjelke. “Det går
så långt“ tilläde hon slutligen “att till ett kalas, som jag
gaf häromdagen, jag ej kunde få låna kungens servis af
porcellaine de Sevres, innan “monsieur le comte“ behagat lägga
sig ut för mig *).“ Med sin vanliga slughet bedömande, att
det svar han lemnade drottningen skulle förr eller senare
blifva konungen och hans gunstling bekant och hos dem
lända Lagerbjelke till fromma eller men, anmärkte han,
“att törhända ej vore att undra öfver, det en monark vid
framskriden ålder stadgat sina vanor och ogerna i dem
tillät någon rubbning: att om å ena sidan konungens
uteslutande förtroende till grefve Brahe vore för honom den
högsta ära som för någon undersåte stode att uppnå, kunde
man likväl å den andra ej neka, att han vid alla tillfallen
vore blottstäld för första stormen af hans maj:ts eldiga
*) Berättelse af excellensen grefve Lagerbjelke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
