- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 4 /
170

(1881) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Ni har, i sanning, rätt,“ återtog konungen lifligt, och
föll in i några sekunders eftersinnande, hvaremellertid
Lagerbjelke fixerade honom med sluga, spejande blickar.
^‘Det är besynnerligt.. . oerhördt. . . det hänger ej rätt
ihop med den der motståndsmaskeraden . . . Någonting
ligger det derunder. Jag måste hafva ljus i den saken . ..
Jag skall tala med min son... öppet och allvarligt,
begriper ni?“

I bondeståndet stodo regeringens aktier på en ganska
vacklande fot. Talmannen Longberg, under hvars
jern-spira de flesta rösterna vid den näst föregående riksdagen,
dels villigt, dels af fruktan, böjt sig, hade sjelf vid den
nu pågående behöft tillitandet af regeringens inflytande
och utvägar samt af domaremaktens tolkning, för att ernå
riksdagsmannarätt. Han insåg, att våld och maktspråk
ej längre kunde uträtta någonting, blef fogligare, närmade
sig ursprungliga politiska vänner och upphörde att kämpa
mot strömmen; inskränkande sig, att då och då med list
göra regeringen tjenster, för att icke blifva öfvergifven
äfven af henne. De gamla förbundsbröderna Anders
Danielsson, Rutberg, Nils Månsson fortryckte oförskräckt och
oafvisligen på motståndets bana. Deras leder ökades
dagligen i antal och styrka. Det var i synnerhet en af de
nya ledamöterna, Anders Danielsson tog sig af, gjorde sig
förhoppningar om och förde till sina bekantskaper såsom
den, hvilken han upptagit till politisk son och anbefalde
i deras vänskap såsom sin blifvande efterträdare. Denne
uppföding af Anders Danielsson, från samma ort som han,
var Hans Jansson. Hos lärjungen fans enahanda lätthet
i uppfattning och framställningssätt, som hos mästaren,
mera foglighet, ledighet och inställsamhet i sätt att vara
och mera bildning till och med, — Hans Janssons
handstil t. ex. var utmärkt vacker och flytande — än hos
honom; men lynnets stål brast Hans Jansson, och i
bestämdhet och sinnesfasthet upphann han icke Anders
Danielsson. Införd i det offentliga lifvet af en bland dettas
ryktbaraste hjeltar samt skyddad och förordad af honom,
kunde Hans Jansson ej undgå att snart vinna förtroende
och ett namn. Men mästaren förbisåg icke lärjungens
svaga sidor. — Och hvilken menniska, offentlig eller
enskild, bestrålad af ryktets solljus, eller obemärkt smygande
i mörkret, har ej sådana? — och han yttrade, skakande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:43:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/4/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free