Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
HISTORISKA TIDSBILDER.
hans umgängesvän, preussiska sändebudet von Tarrack
hastigt afiidit i koleran. Intrycket af denna tidning meddelar
henne i ögonblicket åt baron Kurck, som redan följande
dagen gör sin sista färd i den svarta “Omnibus“.
Sundhetskollegii ledamot, professorn doktor
Trafven-felt, som till allmänhetens gagn uppgifvit och utgifvit så
många medicinska och vetenskapliga rön till kolerans
förekommande och botande, faller sjelf hennes offer, ingalunda
af rönens opålitlighet eller brist på deras iakttagande —
utan af grämelse öfver penningeförluster på sin svåger,
presidenten i Svea hofrätt Evelius, och dennes anstötliga
bankrutt.
Särskildt förtjenar nämnas bland dem som satte lifvet
till i denna förfärliga farsot ordförandena i tvänne af
huf-vudstadens sundhetsnämnder, justitierådet Lagerheim och
löjtnanten grefve Cronhjelm.
Begge voro outtröttlige i ansträngningar för sina
medborgares bästa och ingendera vek undan för dermed
förknippade personliga faror. Men sedan i dessa ädla värf
martyrpalmen blifvit begges lott, omhuldades hvarderas
minne med helt olika utmärkelser. Lagerheims ben ligga
blandade med de öfriga koleralikens i ett hörn af
Stockholms allmänna begrafningsplats, hvaremot Cronhjelms hvila
under en prunkande minnesvård på flottans kyrkogård å
Djurgården, och tal vexlades och skålar tömdes vid den
fest till hans ära då monumentet invigdes “åt
representanten och medborgaren, af svenska medborgare^ *).
Cronhjelm befann sig just i den tidpunkt, då han
sköflades af döden, på spetsen af rykte och anseende, från
hvilken den minsta brytning i tänkesätten, den ringaste
oförutsedda tillfällighet kunnat störta honom, och der han
i alla händelser omöjligen längre tid kunnat stanna. Han
förutsåg detta sjelf, beräknande den sköld, på hvilken han
då uppbars af allmänna tänkesättet blott som en trappa
till uppstigande på en annan banas höjder och gaf sjelf
sådant att förstå med den öppna dristighet, som var honom
så egen. Sista gången författaren med honom
sammanträffade var nämligen hos hans morbror,
revisionssekreteraren baron Ludvig Boye, med hvilken han då var för-
*) Jemför skildringar ur det inre af dagens historia. De
närvarande; andra upplagan; sid. 428—429.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
