- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
176

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En skolmästare, en spelmästare och en sångmästare
blefvo således tillitade för mamsells räkning, ehura
ingendera voro hvarken af första eller andra
ordnin-garne.

Men om Therese var rå i seder ocb kunskaper, så
var hon desto mera slipad, när det gällde klädsel och
nipper. Ludvig var i dessa afseenden ingalunda njugg:
han satte till och med sak uti, att hans mamsell skulle
vara grannare än alla andras; men det fanns ingeo
gräns för Thereses anspråk härutinnan. Än hade hon
fått en fläck på sin schawl, så att hon aldrig mer
kunde visa sig i den med heder; än hade hon på operan
skämts sina ögon ut att sitta bredvid ett fruntimmer,
b vars präktiga cachemir mera begapades, ån sjelfva
skådespelet; än berättade hon om en dyrbar julklapp,
som kongl. sekreteraren Pål eller löjtnant Pär gifvit åt
»sin flicka»; än släpade hon Ludvig med sig till
fönstret, »för att sjelf se» huru vacker den sidenkappan
var, huru väl den sobelkragen klädde, huru bra det
der »nyss inkomna» tyget tog sig ut i klädning, hvilka
uppräknade plagg buros af på gatan gående
fruntimmer: och hos Giron och Möllenborg hade bon kommit
att se halsband och kedjor och örhängen ech ringar
ocb ur och kråsnålar, hvilka nipper man allesammans
kunde få för en spottstyfver, jemförd med deras värde.
Och om Ludvig i det längsta låtsade icke förstå
balf-qväden visa, så visste hon alltid så behändigt inflicka
ett: »nog hade jag kunnat få allt det der och mer till
hos lord G..; men jag tycker ändå mycket mer om
herr baron,» hvarvid hon sprang Ludvig om halsen ocb
kysste honom. Det var ej att bedja för: plånboken
måste fram och solen fick ej gå ned, innan Therese
hade sina omällliga infall uppfyllda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free