- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
243

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Tror dt!, att baron sjelf är någondera delen?»
invände Therese, spotskt*

»Baron är åtminstone fruktad som husbonde,»
svarade Leporello, »och busbonde blir ban så långe ban
lefver. Mamsell fruktar man blott så länge bon är
husbonden till nöjes. ’ Och det Ar en himmelsvid skil*
nad . .: Inbillar tjenstfolket sig.»

»Den inbillningen skall jag, besitta In Ig! taga ifrån
dem!» for Therese ut, men föll derefter in i djupt
funderingar, dem bon slöt med de högt uttalade
orden: »att bondlandet vore det sämsta, äfvensom det
tråkigaste, både för henne och baron Ludvig. Tacka
vill jag ändå Stockholm!»

»Ganska sannt! Bara Inan der kunde slippa
efterhängsna tiggare,» anmärkte Leporello, listigt.

»la, ja, tyvärr!» suckade Therese. »Vi få lof atl
släpa oss fram härnere ännu några månader, tills
lil-lan blir litet mera försigkommen . . % och trasgubben
ej mera hittar till oss.»

Ringen, som hen nödgats fifva till spillo, sväfvade
henne i detsamma ratt lifligt i taiifcarne, och bon
fann, att det långa afståndet från hufvudstaden tills
vidare var enda säkra medlet att undvika äfventyret af
flera dylika förluster.

Det krästfga bordet, de mjuka bolstrarne, de yppiga
rummen, den graqnå klädseln, de dyrhara nipperna,
den vällustiga sysslolösheten och njutningen att få be*
falla, mäktade ändå ej ett befria den till arbete,
besvär, umbäranden, lydnad och torftighet uppfostrade
Therese från frätande bekymmer. Så visst är; att hvar
och en, i hvilken samhällsställning sombelst, har sitt
att blåsa på, som ordspråket säger. Vedermödor
finnas öfverallt, fördröjda stundom — aldrig uteblifna*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:45:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtvenne/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free