Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var den tiden när hedendomen och
kristendomen kämpade den stora kampen i
norden.
Blodiga offerfester firades till Odens, Thors
och Balders ära i samma nejd, der nyinvigda
tempelklockor melodiskt ljödo till lof för „hvita
Krist.“ Fastän kristna läran varit predikad i
norden för sekler tillbaka, var dock den gamla
hedniska tron med sina vilda, men i vissa fall
storartade plägseder ännu rotfast i norden.
Ljuset genombröt dock alltmera mörkret. Återvändande
nordiska sjöfarande hade i främmande
länder låtit döpa sig och antagit den nya läran;
de medförde ofta kristna prester, och dessa
undervisade med oförstäld kraft och allvar så
att hoptals hedningar togo dopet. Dock tycktes
en lika stor mängd ännu orubbligt vilja
bibehålla sina hedniska förfäders tro. Det var
icke ovanligt dessa tider, att man helt nära
hvarandra såg en liten kyrka med sköna, konstfullt
arbetade martyrbilder och helgade krusifixer
och ett groft uppfördt hedniskt offerhus,
der de klumpiga afgudabilderna egnades gudomlig
dyrkan. Märkligast var att kristna
och hedningar mången gång samtidigt förrättade
sin gudstjenst helt fredligt sida vid sida,
och detta framkallar en sorglig jemförelse med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
