Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt riddarmaner, begärt ett samtal modi borgens
herskarinna ute på neutralt område. Detta
hade Gerda visserligen beviljat, men horn hade
alldeles förkastat riddarens högst fördelaiktiga
fredsanbud, emedan hennes fader, som var en
stor kristendom shatare, sagt henne atlt den
som ingick vänskapsförbund med de kristna
på det högsta förtörnat gudarne. Alf åter,
som under det korta samtalet med Gerda blifvit
träffad af kärlekens pil, ville till hvad pris
som helst söka vinna den stolta borgfrun och
ville derför ej anfalla henne först lika litet
fly undan. Samma föresats hade hon, hvarför
flera veckor under overksamhet förgingo.
Slutligen rådfrågade Gerda sina offerprester,
hvilka förmenade det vara gudarnes vilja att
man icke längre borde tåla de främmande riddarne
så nära sig och sina offerlundar, derför
beslöts ändteligen af Gerda att hon och hennes
män skulle bortjaga de kristna, något, som
de hedniska berserkerna med brinnande otålighet
efterlängtat, hvarför glädjen blef allmän
inom borgen, när borgfruns vilja i detta fall
tillkännagafs.
Från framstammen af sitt höga skepp kunde
Alf se huru Gerdas smärta gestalt ilade på
vallen bland de stridslystne krigarne, hvilka
hon gaf förhållningsorder. Hon var underbart
vacker i sin krigiska drägt ; det höghvälfda
bröstet inneslöts i en pansarbeklädnad, och
på, hufvudet bar hon en lätt hjelm med hjelmknapp,
arbetad i form af en ITf eller Uggla —
vaksamhetens sinnebild — samt förde i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
