Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny olycka genom eldsvåda träffade
Göteborg den 13 September 1813. Elden, som härjade
från södra sidan af Sillgatan ända till Stora
Hamngatan, lade nära etthundrade hus i aska. En
insamling skedde, som snart inbringade omkring
80,000 R:dr som af en brandstodskomité
samvets-grannt utdelades åt de brandskadade. För
underlättande af stadens återuppbyggande erhöllo
invå-narne tillåtelse att dels tullfritt, dels mot lindrig
tull få inforskrifva utländsk mursten och taktegei
och denna rättighet blef genom en Kongl.
resolution af 1813 förlängd på 10 år mot erläggande af
halfva skeppsumgälder samt lots- och båk-afgifter,
äfven för utländska fartyg. Från Göteborgs
distrikt ocli öfriga Bohuslänska skärgården skulle
likaledes båtar få nyttjas till införande af kalk
från Norrige.
Bland de från denna tid härrörande
bestämmelser, egnade att höja Göteborgs välstånd, torde
med rätta böra nämnas nederlag sfriheten. Redan
af konung Gustaf 111 hade sådan blifvit beviljad
franska nationen, hvårföre, då Sverige 1813 erhöll
ön S:t Barthelemy, Storbritanniens invånare äfven
kommo i åtnjutande af samma rättighet oc soin
man insåg obilligheten af att förmena landets
invånare, hvad som beviljades freinlingen, utsträcktes
den snart äfven till dem.
Så har Göteborg, oaktadt en mängd
motgångar, alltmera gått framåt, och är nu en välbyggd,
blomstrande stad, som i ostörd frid under de
sist-förflutna decennierna utvecklat sig. Hvad det nu
äger i byggnadsväg, promenadplatser m. m.
meddelas här nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
