Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brutet och beredde Göteborg ganska stor fördel.
Efter kontinentalsystemets upphörande led
visserligen Göteborgs affärsrörelse, men snart återtog
affärslifvet der den vanliga gången, och de
sistför-flutna åren hafva varit serdeles gynnsamma för
stadens kommerciella förhållanden. Det är icke
meningen, att i detta arbete på siffran uppgifva
Göteborgs affärsförhållanden, hvilka föga kunna
intressera den resande att veta*). Vi vilja blott
nämna att, enligt uppgift, gick tulluppbörden i
Göteborg 1868 till omkring 50,000,000 R:dr.
Göteborg äger en handelsflotta af omkring 150 fartyg,
och 1856 inklarerades från utrikes orter 1,691
fartyg och utklarerades 1,554. Göteborg äger omkring
108 fabriker, hvaraf de flesta drifvas af
vattenfallen i den en half mil från staden belägna
Möln-dalsströinmen. De förnämsta af dessa fabriker äro:
Carnegies — f. d. Lorentska — porter- och
sockerfabriker, Almedals linspinnings- och väf-fabrik,
Rosendals fabriker för papper m. m. och
Rosenlunds bomullsfabrik, Bach och Warburgs
snickerifabrik, Prytz och Wrenchens cigarrfabrik,
Lindström och örattbergs snus- och tobaksfabrik. Vid
namnen Klippan, der Carnegies bruk är beläget,
finns ännu en i gång varande ångmachin, efter sägen
konstruerad af ångans uppfinnare, Watt, och som
utan tvifvel är den äldsta ångmachin i Sverige.
* Allt hvad som på siffran rör Göteborgs afiärslif,
finnes i Historisk-Statistisk beskritning: öfver Göteborg,
utgifven pä C. F. Arwidsons förlag 1860, samt S. A.
Hedlunds och A. Bergs Göteborgs kalender för 1857.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
