- Project Runeberg -  Geografisk handatlas öfver jorden /
16

(1905) [MARC] Author: Edvard Cohrs, Nils Torpson - Tema: Maps and cartography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyska riket - Nederländerna - Belgien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

NEDERLÄNDERNA. — BELGIEN.

vin. Kreatursstocken uppgår till 35 nötkreatur, 27 får och 25 svin pr 100 inv. i riket; import är emellertid
af nöden; ensamt nötkreatur införas årligen för 200 mill. kr.

I grufdrift kommer Tyska riket närmast efter Storbritannien. Kolproduktionen belöper sig till öfver
153 mill. tons, tackjärnsproduktionen till 9 mill. tons, 18 proc. af hela världsproduktionen, af bergsalt
uppfordras öfver 5 mill. tons.

Industrien är högt uppdrifven och af mångfaldigt skiftande art. I samband med jordbruket stå
sockerbruk (400), brännvinsbrännerier (16 t. med en produktion af 3 mill. hl.) och ölbryggerier (16 t. med en
tillverkning af 90 mill. hl.). I metall- och väfnadsindustri kommer Tyska riket af de europeiska staterna
närmast Storbritannien.

Handeln underlättas af ett kanalnät om 250 mils längd, stora segelbara floder, ett järnvägsnät med en
utsträckning af 5,400 mil och en handelsflotta med 3,959 fartyg af en dräktighet om 2,093,000 tons, däraf
1.463 ångare med 1.500,000 tons. Det årliga varubytet med utlandet stiger till 8 milliarder kr. Viktigaste
utförselvaror äro: väfnader (16 proc.), socker (7 proc.), stenkol och järnmalm (9 proc.), järnvaror (5 proc.),
instrument och maskiner (4 proc.), kläder (3 proc.), böcker och konstföremål (3 proc. af totalexporten);
viktigaste importartiklar: ylle, bomull och silke (16 proc.), spannmål (12 proc.), djur (4 proc.) och kaffe
(4 proc. af totalimporten).

Mynt: 1 mark h 100 pfennige = 0.89 kr.

Mått och vikt: De metriska.

Kolonier: i Afrika...... 22 403 kv.-mil, 12 500 000 inv., folktäthet pr kv.-km. 6

i Polvnesien . .... 2514 „ 450000 ,, ,, 2

i Asien . . . . ^ . __50 „ 120 000 „ „ „ „ 240

Summa 24 967 kv.-mil, 12 950 000 inv., folktäthet pr kv.-km. 5

Nederländerna.

Statsskick: Konstitutionellt monarkiskt.

Befolkningen talar genomgående lågtyska munarter: 73 proc. holländska, 15 proc. frisiska, 12
proc. flamländska. Konfessionellt räknas 60 proc. som protestanter, 36 proc. som katoliker, 2 proc. som
israeliter.

Städer med öfver 50,000 inv.:

Amsterdam..... 538 800 Haag........ 222 000 Rotterdam...... 348 000

Arnhem ...... 59 000 Haarlem...... 68 000 Utrecht....... 108 000

Groningen...... 69 000

Näringar:

Nederländernas viktigaste inkomstkällor äro boskapsskötsel och sädesodling, industri, fiske och handel.

Af hela arealen upptager åker 27.7 proc., äng och betesmark 34.7 proc., medan 30.7 proc. ligga gagnlösa.
Af åkervidden ägnas 6 proc. åt odling af industriväxter: sockerbetor, vin, cikoria och tobak, och dessa
bereda tillfälle till export för ett värde af 30 mill. kr. Boskapsmängden är visserligen icke stor — 33
nötkreatur, 21 får och getter samt 12 svin för hvarje 100-tal af befolkningen — men af god beskaffenhet.
Årligen exporteras smör, ost och slaktboskap för cirka 100 mill. kr. — Industrien är af relativt föga vikt,
mest renommerade äro linne- och bomullsväfverier samt skeppsvarf, hvartill komma krukmakareverkstäder
och tegelbruk, bryggerier och brännerier, pappersbruk, tobaksfabriker och sockerbruk. — Fiskfångsten
omfattar väsentligen sill och torsk och exporteras för ett årsvärde af 4 à 6 mill. kr. — Handeln
under-stödjes af liflig sjöfart, segelbara floder, talrika kanaler och ett järnvägsnät af 280 mils längd.
Sammanlagda varubytet med utlandet steg 1900 till ett värde af 5,000 mill. kr. De viktigaste exportartiklarna
äro droger (10 proc.), spannmål (9 proc.), smör (5 proc.), boskap (3 proc.), kaffe (3.5 proc.), raffineradt socker
(3 proc. af totalutförseln); de förnämsta importvarorna äro spannmål (14 proc.), droger (10 proc.), järn och
järnvaror (9 proc.), stenkol (3 proc.), kaffe (4 proc.) och råsocker (3 proc. af totalimporten). De länder på
hvilka Holland har sin förnämsta handel äro:

Tyska riket.......(21 proc. af import, 43 proc. af export)

Storbritannien.......(21 29 ...... )

Belgien.........(14 „ 14 „ „ )

Java..........(14 „ „ „ 5.5 ., „ ., )

Förenta staterna......(12 ,, ., „ 2 „ ,, ., )

Mynt: 1 gulden à 100 cents = 1.50 kr.

Mått och vikt: De metriska.

Kolonier: i Östindien och Oceanien..........19 154 kv.-mil, 37 734 000 inv.

i Västindien och Sydamerika........ 1 302 „ 135 000 „

Summa 2n 456 kv.-mil. 37 869 (»nit inv.

Belgien.

Statsskick: Konstitutionellt monarkiskt.

Språkliga och konfessionella förhållanden: Franska talas af 44.6 proc., flamländska
af 55.4 proc.; statsreligionen romersk katolicism; 15,000 äro protestanter, 3,000 israeliter.
Städer med öfver 50,000 inv.:

Antwerpen...... 278 000 Gent........ 162 200 Mecheln....... 56 600

Brüssel med förstäder . 603 000 Luttich....... 160 300 Verviers....... 50 000

Af den produktiva befolkningen ägna sig 30 proc. åt jordbruk, 40 proc. åt bergsbruk och
fabriksverksamhet, 15 proc. åt handel; Belgien är således företrädesvis fabriksidkande land. Af industrigrenarna
stå de främst som sysselsätta sig med bearbetning af jordbruksalster: kvarnar, sockerbruk, bryggerier etc.;
deras årliga tillverkningsvärde går upp till 1,750 mill. kr. Väfnadsindustrien producerar för inemot 300
mill kr. och mineralindustrien, däri inräknade glas- och tegelbruk, för ungefär samma summa.

Ytvidden upptages till 49.1 proc. af åker, till 26 proc. af äng och betesmark, till 16.6 proc. af skog.
Jorden skötes väl och lämnar god afkastning, men den betydande folkhopningen nödvändiggör en årlig
import for mer än 200 mill. kr. Kreatursstocken är obetydlig — 23 nötkreatur och 10 svin pr 100 inv.
köttvaror måste därför införas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:46:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cohrtorp/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free