Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Utseglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skallade också från förtoppen det
märkvärdiga ordet ”Land;” hvilket, om det just icke
uppväckte samma känslor hos oss, som det
gjorde hos Columbus, då han först såg dessa
Öar, var det ändå af en ganska intressant
natur, om icke för annat, för det ovanliga och
nya deruti, då vi nu en längre tid icke
annat än conversationsvis nämnt det. På
eftermiddagen reste sig mer och mer tvenne
kullriga blåa klumpar på Vestra Horizonten,
hvilka, då solen i nedgången kastade sina sista
röda strålar midt emellan dem, visade
äfven för det obeväpnade ögat de skarpa
contourerna af Martinique och Sainte Lucie,
emellan hvilka vi beslutit bryta igenom den
Vestindiska Ö-kedjan.
Det är svårt att säga hvilket är
angenämast för ögat, antingen att, sedan det länge
varit bundet och mattadt af närmare
omgifvande föremål, få göra en utflygt öfver en fri
vidsträckt utsigt; eller att efter en långvarig
tröttande overksamhet i brist på föremål, få
ändteligen liksom uppsluka det första, som
erbjuder sig för dess irrande sökande blickar.
Lik en utmattad stormdrifven fogel, hvilken
med begärlighet hvilar på det råkade skeppet,
den enda länge sökta hvilopunkt på det vida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
