- Project Runeberg -  Affären Costa Negra. Roman / Förra delen /
120

(1910) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med hvarandra. — Som han låg där, konstruerade
George upp det sannolika förloppet af
inrikesministerns tillvägagångssätt mot Harrison & Brown. Att
fadern, som tjusats af det storartade i sina drömmar
om ett helt lands exploaterande, låtit narra sig, var
åtminstone förklarligt. Men att den alltid
misstänksamme Brown fullständigt dragits vid näsan,
föreföll nästan otroligt. Likväl förhöll det sig så. Georges
slutsats blef, att Naguiera måtte vara en synnerligen
skicklig karl. Ty att firman varit utsatt för en skälms
operationer, visste George efter sitt samtal med
inrikesministern. Ifall denne på förhand planlagt sitt
bedrägeri så som det utförts var svårt att säga.
Förmodligen hade en revolution lekt honom i hågen.
Men omständigheter, hvilka George ej kände, hade
tvingat honom att ändra åsikter. Alcosta satt säker
inför en motståndare af Naguieras kaliber. Hvad var
då naturligare än att de båda herrarna slöto förbund
i stället för att bekriga hvarandra. Som
inrikesminister förtjänade Naguiera heller ej så litet, och han
var klok nog att taga det säkra för det osäkra. När
han så erbjöd presidenten de vapen, med hvilka han
förut ämnat anfalla honom, hälsades han med glädje
och förståelse. — George gäspade och tänkte. — Vi
äro så lurade en hederlig firma kan bli. Men,
fortfor han tillitsfullt — jag är ju här. Han lade sig
till rätta på kudden och somnade, trots allt nöjd
med sin dag.

George väcktes nästa morgon af Piquillo, som
rörde sig i rummet. Då han slog upp ögonen,
stod negern och undersökte revolvern, som George
måtte ha kastat på bordet bredvid sig, innan han
somnade.

— Hallå, hvad vill du? ropade George.

— Hämta halfdollar!

— Du har brådt, min gosse. Och du har tegat?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:48:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/costanegra/1/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free