Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
gaknda af de stridiga intressen vi egde i ett
annat ämne, som vi ännu mol slutet endast
helt lösligt berört. Jag fruktade myckel
derför, jag tänkte oupphörligt derpå.
Hurudan skulle väl min ställning i mitt
blifvande hus och hem gestalla sig, om Otta,
denna fiende till fridén och behaget,
fortfarande skulle, måhända till och med med sina
gamla rättigheter, finnas der?
Gerna skulle jag velat hafva visshet i
saken, men som det led på tiden för hans
hemresa, ville jag icke framkalta något
obehagligt, utan beslöt att skrifva derom, hvilket för
alla händelser kanske var det bästa.
Jag ängslades mycket vid tanken på vår
skilsmessa och sökte att genom tusende
kärleksbevis lyckliggöra slutet af vår
sammanvaro. Men han upptog numera dessa bevis,
såsom offer. Ingen kunde vara mer grannlaga
och han förlorade ingenting derpå.
Det blef aftonen för vårt afsked och vi
följdes åt till den plats, der vi beseglat vår
förening.
"Min Gud, Olof!" sade jag och lade mitt
hufvud mot hans skuldra. "Om vi kunde
slippa denna skiljsmessa, om du kunde vaja hos
mig, eller jag hos dig alltid. Det blir
mycket, mycket svårt!"
"Vi äro alltid hos hvarandra" — svarade
ban — "så mycket, som du visst kan önska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
