- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
I:108

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 9. Hemlif i början af fyratiotalet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108 HEMLIF I BÖRJAN AF
FYRATIOTALET

göra den försupne klockarens roll, om
hvilken det heter i pjäsen:

Klockare, du är ett Bacchi hjon:

Din rossliga ton - Är din reputation,

Och din näsa den afmålar dygden!

Men nu fattades en representant för Vilhelm, den
unge bondgossen, som håller af flickan och af henne
gynnas. Hvar få en passande Vilhelm? Jo, en vacker dag
fick sekundanen C. R. besök af en hel rad människor,
som kommo för att öfvertala honom och föräldrarna,
att han skulle vara med. Stycket skulle gå under
påsken. Och man lämnade honom en hel packe noter med
ord att lära sig, ty i den »lyriska komedien» var det
bara sång i tre akter, men talades ej ett ord. Och
de fingo ja! Viktigt var att äfven låta informatorn
säga sitt ord, och han fann det inte tokigt, både för
att ge gossen kurage och taga bort blygheten, samt
äfven såsom god öfning i notläsning och sång. Och se,
det gick! Annandag påsk och påföljande tisdag gafs
stycket, med pappa Bark och hans äldsta dotter såsom
orkester; men han minns inte alls, hvar det gick för
sig, blott att utstyrseln var lyckad, och regien god,
att körerna klingade friska, att soli sjöngos så bra
man kunde begära. För öfrigt märktes ingen rädsla,
inga missöden, och den stackars älskaren hade vunnit
en viktig sak: han var från den dagen fri från en
bondblyghet, som förut plågat honom, hvarjämte han
efter detta utan tvekan sjöng hvad man lade för
honom, om det ej var alltför krångligt. Därtill kom
också, att han samtidigt haft lyckan få höra och
se Carl Maria von Webers vackra »Preciösa» på ett
förträffligt sätt med goda körer spelad af Delandska
truppen. Det var hans första dramatiska erfarenhet
af betydelse. Men därmed vaknade hos honom en lust
för scenen och dess konst, som under denna pojktid
tog sig vissa uttryck, hvilka här torde i största
korthet kunna antydas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/crnminne/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free