Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 12. Hemlif under midten af fyratiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 HEMLIF UNDER MIDTEN AF
FYRATIOTALET
Det första profvet var sträcksim. Man hade velat få
honom att försöka profvet redan 1845, men han var
klokare än så: han sparde det till 1846, och han
tackade Gud, att det då gick för sig, utan att han
tog skada. Banan var nämligen 1,500 famnar, 4,500
alnar eller en fjärdingsväg. Naken som en neger,
med ett par små simbyxor om lifvet och en filt öfver
ryggen steg man ned i en båt, där Boggiano satt i
aktern och en hjälpkarl rodde. Målet för rodden var
Invaliden. Mellan badhuset och Invaliden voro fem
hundra famnar uppmätta och angifna medels märkta pålar
på Luthags-stranden. Man rodde till Invalidmålet,
och där fick man hoppa i vattnet, hvarefter man hade
att simma med enbart sträcksim ned till badhuset;
där fick man vända och simma tillbaka till Invaliden
samt sist därifrån igen till badhuset, allt utan att
hvila, ej ens lägga sig på ryggen. Vi voro flera,
som summo på samma gång. Flera uppgåfvo kampen;
vi voro några få, som höllo ut. Simningen varade
från kl. 5 på aftonen till kl. 8. Aldrig glömmer han
den känsla, som genomfor kroppen, när han sist kom
upp genom utfallsporten. Utmattningen var så stor,
att han ej kunde gå, ej stå: han föll ihop som en
säck. Man hällde i honom ett litet glas brännvin;
den var första gången han smakade den drycken, men den
väckte lifsandarna igen, och han var en smula stolt,
när han kom hem och berättade, att han fått högsta
betyget i det svåraste profvet. Men i själfva verket
var det nog galet, att utan egentlig träning låta
en fjorton års pojke hålla ut så länge. Hemma visste
ingen om det; mor var ängslig, far muttrade. Men de
stoppade honom i säng efter en smula mat, och nästa
morgon var han fullt kry igen.
Därnäst kom sträcksim i kläder - dock inga tunga
vinterkläder - 750 famnar, en half fjärdingsväg
således, ett prof, som ej kostade så mycken möda;
samt rygg-sim till samma längd, ett prof, som rent
af var svårare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
