Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. En termin i Uppsala. - Sista halfåret på Åker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN TKKMIN I UPPSALA. - SISTA HALFÅHKT
1>Å ÅKKK 103
tid fullständigt åt, så att författaren hade på
dess 16 sidor en inkomst af 150 Riksd. Riksgälds
Dessutom inlöstes medaljen af Akademien för samma
summa. Är han då ej i sin rätt, när han öppet och
tacksamt nu omtalar, hvad han under sin studenttid
utom Gustavianska stipendiet fått som uppmuntran af
Akademien genom Bernhard von Reskow. - - -
Men midt i glädjen och deltagandet hos vännerna
på Åker, och midt i julfröjden, som var hans sista
i den trakten och alla resor ut på baler i bygden
och till Wattrangs, där vi då voro fem studenter,
emedan Pallins broder var med inbjuden af värdfolket
- midt i allt detta låg en sorgens bitterhet dold
i festerna och sångerna, ty med det nya året skulle
han på fullt allvar säga farväl till Åker. Alla besök
blefvo afskeds-visiter, och ej blott för C. R., utan
äfven för Pallin: vi två skulle i slutet af januari
upp till Uppsala för att plugga. »Hans» efterträdare
blef en fyra år yngre student af Västmanlands och
Dala nation i Uppsala, Axel Leonard Senell, född i
Rättvik, men då boende med mor och många syskon i
Uppsala. Han var äfven liksom C. R. och Otto von
Friesen utgången från Uppsala katedralskola. Det
blef »gråt och tandagnisslan» på båda sidor; men
det kunde nu ej hjälpas det måste ske. Han tog allt,
pick och pack, med sig. Det enda han kvarlämnade var
den stora globkartan och dockteatern . . .
Enda gången han sedan, under familjens därvaro
besökte Åker, var vid vännen, inspektören Petterssons
bröllop med husmamsellen Emma Schelin. Då såg han
också presidenten Westerstrand för sista gången. Han
hade mött honom under sommaren vid Trollhättan. Nu
var det i oktober 1857, och några dagar efter
bröllopet dog presidenten på Åker och begrofs på
Åkers kyrkogård. Efter G. R:s afflyttning förökades
Rönqvists familj med en son, Garl Fredrik, och
brukspatronen, som han aldrig återsåg, dog 1874. Sonen
Axel, som blef kapten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
